Ännu en gång ser jag hur vuxna i min närhet använder barnen som slagträ efter en skilsmässa. De som en gång älskade varandra så mycket så att de vågade få barn ihop kan plötsligt inte ens kommunicera. Och de är inte ensamma. Antalet vårdnadstvister har fördubblats de senaste tio åren. Tvisterna blir dessutom allt mer komplexa och svårlösta och barnen står ofta mitt i en psykologisk krigszon.

► LÄS MER: Hillevi Wahl: "Rödbetsjuice – bland det äckligaste som finns"

Vanligtvis vettiga vuxna måste gå till familjerätten för att kunna få ordning på julen. De kan inte längre lämna över barnen på ett värdigt sätt. Ibland flyttar den ena föräldern många mil bort utan att ens prata med den andra föräldern. De vuxna är så jädrans sårade, de låter sina egna egon styra. Det är mamman som hela tiden snackar om sina rättigheter till barnen, inte vilka rättigheter barnen ska ha till lugn och ro. Det är pappan som hojtar att mamman är psyksjuk. Eller tvärtom. Vanligaste tillmälet just nu är för övrigt ”psykopat”. Det tycks vara en fullkomlig epidemi av psykopater bland separerade vuxna. Märkligt.

Barnen står som vanligt mitt i, utan några som helst rättigheter. De är så obrottsligt lojala. Vågar inte berätta vad mamma eller pappa faktiskt gör som inte är okej, för då kanske de aldrig mer får träffa dem. Trots att jag är starkt emot alla former av våld, får jag ibland en obändig lust att ställa mig framför alla egotrippade vuxna och ruska om dem, så de snappade tillbaka till verkligheten - och kunde se bortom sina egna behov. Jag fattar att det måste vara sönderslitande att skiljas, om man inte är överens. Jag fattar att det är oerhört smärtsamt att inte få natta sina barn varje kväll. Men det ursäktar inte att vuxna människor beter sig som huvudlösa höns.

► LÄS MER: Hillevi Wahl: "Man behöver inte en hink till lösgodiset – ta tillbaka de små påsarna"

Skärp er! Väx upp! Visa varandra respekt! Barnen är halva pappan och halva mamman. När du talar illa om den andra föräldern så talar du illa om halva barnet. Om du inte kan tala om den ena föräldern över huvud taget, om du låtsas som om hen inte finns – då säger du omedvetet till barnet att ”halva du är så hemsk så det kan vi inte ens prata om”. Jag säger inte att alla skilsmässor är så här. Det finns tack och lov många ljuvliga exempel också. På vuxna människor som är så härliga så man bara vill gråta av lycka. Som sätter barnen först, som samarbetar även om det svider. Som sväljer all sårad stolthet och sorg och står upp som bättre människor. Och till er vill jag säga: Jag älskar er! Ni är helt fantastiska. Jag önskar verkligen att alla var som ni.

+ Mobilförbud på badet. Umeås badhus har tröttnat på alla vuxna som har noll koll på sina badande barn, och bara har ögon för sina smartphones. Nu förbjuds mobilerna. Bra där!

- Barn dör tyst. 1 500 barn får uppsöka akuten efter olyckor på badhus och vattenland. Varje år. Är verkligen mobilerna mer värda än era barns liv?