HILLEVI WAHL. Min tioåring har börjat på något som heter Makerspace. Han går dit varje söndag och programmerar sidor eller bygger sin egen synt. Bara sådär.

Stockholm Makerspace är en gräsrotsfinansierad förening och föreningslokalen är en verkstad där man kan utforska gränslandet mellan teknik, konst och hantverk. Grundarna vill helt enkelt uppmuntra lekfull meckande och hjälpa till att driva fram nya uppfinningar genom samarbete över alla gränser.

Barn och vuxna, tjejer och killar sitter huller om buller och hjälper varandra. Jag tycker att det är vackert.

Min åttaåring är också uppfinnare. Han har en alldeles egen lokal i sitt rum, med lödkolvar, borrmaskiner och kulhammare, dit han bjuder in kompisar för att ”bygga lite”. Häromdagen gjorde han en julkalender av ett gammalt proppskåp. Han är – utan att ens veta det själv än – en maker.

På Internetdagarna 2013 som ägde rum i förra veckan talade Darja Isaksson, vd på byrån Ziggy Creative Colony, om vikten av att vi uppfostrar våra barn till att bli makers, nu när den växande makerrörelsen visar vägen till framtiden. Det gör den tack vare att kunskapen är större än någonsin, och verktygen tillräckligt små och billiga för att i princip vem som helst kan ha råd med avancerad teknologi i sitt eget hem, eller varhelst man befinner sig.

Så in med verktygen i skolan, säger Darja Isaksson. Varför ska vi proppa barnens huvud fullt med kunskap om de inte vet vad de ska göra med matematiken, fysiken eller språket? Och hur kul är det att lära sig saker bara för inlärandets skull? Inte särskilt.

Om de däremot fattar att just detta som jag lär mig nu, kan jag använda till att bygga den här fantastiska, storslagna, häpnadsväckande saken – då kommer det inte att finnas någon hejd på hur mycket de vill lära sig – och hur mycket de kan lära oss! För människor är de facto som mest kreativa när vi är barn. Varför utnyttjar vi inte den naturkraften bättre?

I dag ligger Sverige bland de bästa i världen när det gäller innovationer, detta trots att vi är ett litet land som talar ett språk som nästan ingen annan förstår. Men vi svenskar är kreativa, det är vår fördel. Våra barn har det i generna, får de bara lov att experimentera i skolan kan vi alla ha extremt stor nytta av det. Inom industrin, inom sjukvården – ja, våra barn skulle faktiskt kunna rädda världen.

Men framför allt skulle de kunna rädda sig själva. För som Darja Isaksson så riktigt påpekar så handlar det om att bygga upp ett självförtroende och en framtidstro:

”Att vara en maker innebär att jag förstår det här, jag vet vad jag kan göra med det här, jag kan välja min framtid med det här.”

Så vad väntar vi på? In med verkstan i klassrummen.

+ Älska nördtjejer. Jag är fortfarande helt lycklig över att Bea Uusma fick Augustpriset för boken Expeditionen. Min kärlekshistoria. Årets julklapp till alla kunskapsjunkies.

- Skrota falska extrapriser! Jag avskyr medlemspriser i matbutikerna. Det är falska extrapriser som bara får oss att se dumma ut i kassan. Ruttet!