Hur flydde du från Syrien? Har du överlevt explosioner? Saknar du ditt hemland? Hur såg livet ut innan kriget?

Dagligen får jag frågor om Syrien vilket får mig att tänka tillbaka på det land där jag växte upp. Ibland tänker jag tillbaka på de härliga minnena och känslan av glädje av att umgås skrattades med vänner. Jag minns myllrande och trygga gator – något som knappt finns i Syrien längre. Jag minns att jag kunde gå hur som helst utan att kontrolleras eller vara rädd för att bli gripen av IS.

LÄS MER: Nada Zaito: Vi har rest hundratals mil för att leva i fred – inte för att förstöra Sverige

Då var det inte konstigt att gå och knacka på grannens dörr för att be om hjälp. Kanske fråga om någon krydda. Om något ändå saknades kunde vi ringa till affären och beställa det som behövdes. Affärens personal körde sedan hem maten dit vi bodde. Det kallades att handla via telefon.

Jag minns att jag inte var begränsad att umgås med kompisar bara på helger. Vi sågs i stort sett varje dag efter skolan eller jobbet för att fika eller röka vattenpipa tillsammans. Jag minns att vi tillbringade de flesta helgerna tillsammans med familjen. Lunch hos farföräldrar och släktingar var en vanlig helgaktivitet.

Arbetstiderna varierade beroende på valet av yrke. För de som hade sitt eget företag innebar lunchen inte bara en matpaus utan även tid för en tupplur. Det varma vädret är anledningen. Ofta var tuppluren två timmar under vintern. Tre under sommaren. Tiden tillbringade man med sin familj. De som stod än nära.

Den variationsrika naturen är en annan sak som kännetecknar Syrien. Och det är också en av anledningarna till att många syrier tillbringar semestern i landet. De njuter av solstrålarna längst med kusten och de bergiga områdena. Även jag har gjort det.'

LÄS MER: Vänd inte flyktingar ryggen – många svenskar har också flytt

I Syrien finns åtskilliga kulturarv och historiska minnesmärken från både antik tid och medeltid. Palmyra Krak des Chevaliers och andra gamla städer är exempel på det. Huvudstaden Damaskus är en av världens äldsta bebodda städer. Jag minns att gatorna ofta var trånga med turister innan kriget bröt ut. Doften av jasmin gick inte att komma undan. Och jag minns också den mysiga känslan när jag vandrade i de smala gränderna i gamla Damaskus – likt turisterna.

När jag tänker på Syrien i dag är det första som jag tänker på förstörda städer. Ett land som försvinner och förstörs av ett pågående krig. Minnen av granatkastare. Minnen av att leva utan el och vatten. Att vänja sig vid döden. Även om jag vill bevara de fina bilderna som jag minns från Syrien är det svårt. Men jag försöker. Jag gör mitt bästa. 

Nada Zaito

Tidigare redaktionsassistent på Metro