JOHAN NORBERG. Just nu saktar ekonomin snabbt ner i världens låg- och medelinkomstländer, vilket väcker oro bland alla som har sett Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (”BRIC-länderna”) som världens motorer medan väst är i kris. Men man kan behöva hämta andan efter att ha slagit världsrekord. 

I 20 år har de avverkat maratonsträckor på sprinttider, efter att de liberaliserade sina ekonomier och globaliseringen gav dem chansen att delta. För 20 år sedan stod låg- och medelinkomstländer bara för en tredjedel av världsekonomin, i dag för mer än hälften. Andelen undernärda har minskat med 40 procent sedan 1990 och antalet extremt fattiga har minskat med 700 miljoner.

Det är den största förbättringen av mänsklig levnadsstandard någonsin, och den förändrar allt. Vi får ny konkurrens, men också ny efterfrågan på våra produkter. Det innebär episka miljöskador, men också fler som bidrar till att ta fram ny, grön teknik. 

När västvärlden började industrialiseras kring år 1800 var vi 200 miljoner människor och det tog 50 år att fördubbla snittinkomsten. Kina och Indien har på egen hand gjort detsamma fem gånger snabbare med tio gånger fler människor. Man kan alltså säga att globaliseringen är 50 gånger större än den industriella revolutionen. 

Men tillväxtmarknaderna blev lite för nöjda. Liksom euroekonomierna i Sydeuropa utnyttjade de inte de goda åren till att genomföra reformer och investera i framtiden. Kina famlar efter en ny tillväxtmodell och under Putin har Ryssland kört fast i en auktoritär återvändsgränd. Länder som Indien har förfärlig infrastruktur som inte bär en modern ekonomi. Snitthastigheten på stora vägen mellan Delhi och Bombay är 20 km/h och förra året drabbades 600 miljoner (!) indier av historiens största strömavbrott. Brasilien har skatter och handelshinder som gör att människor med inkomster som är 25 procent av våra, kan få betala 50 procent mer för en mobiltelefon och dubbelt så mycket för en bil. 

Dessa länder dopades också med ett preparat som snart slutar verka. När västvärldens centralbanker prånglade ut billiga pengar för att hålla sina krisekonomier uppe for 4 000 miljarder dollar av dessa söder- och österut och blåste upp bubblor. Det motsvarar tio svenska ekonomier. När USA:s centralbank snart saktar ner sedelpressen far pengar tillbaka. Bara antydan om det har resulterat i kapitalflykt från Indien, Indonesien och Turkiet.

Å andra sidan har många tillväxtmarknader ett bättre utgångsläge än Sydeuropa före krisen. De har lägre skulder och har samlat i ladorna inför de dåliga åren. BRIC-ekonomierna har byggt upp reserver på 4 600 miljarder dollar som de kan ta av om krisen kommer. De må ha upprepat Sydeuropas misstag, men har ett Tyskland inom sig.

+ HBO Nordic. Jösses, ”Boardwalk empire”, ”Borgia”, ”Curb your enthusiasm”, ”Game of thrones” och allt annat, rakt in i datorn eller Ipaden, när jag vill. Hur ska jag nu ha tid att skriva kolumner?


– Symbolisk stängning av USA. Det tramsiga symbolbråket om fickpengar som ”stänger” den amerikanska staten, när staten skulle behöva stänga mer än två månader varje år för att budgeten ska vara i balans.