JOHAN NORBERG.  Efter den svenska skolans underbetyg i Pisarapporten vill många sätta dumstruten på friskolorna. De som vill det har nog fuskat med läsningen, för rapporten ger inte stöd för det. Jo, Skolverket har mumlat kritiskt om skolvalet, men inte för att det ska ha lett till försämrade resultat, utan till ökade skillnader i resultat. Men om skillnaden beror på att man tillför skolor som är relativt sett bättre är ju inte de nya skolorna problemet, utan de gamla.

I en debatt om Pisa på SNS slog professor Anders Björklund häromdagen fast att forskningen tyder på att ”man kan avföra tillväxten av friskolor som en faktor bakom den här utvecklingen”. Ekonomerna Anders Böhlmark och Mikael Lindahl har jämfört kommuner där andelen elever i friskolor har ökat mycket med de andra. De visar att ju mer friskolorna har vuxit, desto bättre är resultaten på nationella prov i slutet av grundskolan, inte bara för friskoleelever, utan också för andra elever i kommunen. Konkurrensen från friskolor kan ha sporrat andra skolor att skärpa sig. 

En 10-procentig ökning av andelen friskoleelever i en kommun innebär i snitt en förbättring av elevprestationer med 3-5 procent och märks även på lång sikt, till exempel i större sannolikhet för universitetsstudier och längre total utbildningstid. Sådana siffror säger inte allt, men man ska ha fått en riktigt undermålig matematikundervisning om man tolkar dem som att friskolor har försämrat resultaten.

Tvärtom pekar de på att Sverige skulle ha rasat än mer utan friskolor. En rapport från Reforminstitutet hävdade nyligen det. Den visade att andelen elever som underkändes i något ämne ökade från 20 till 26 procent i kommuner utan valfrihet, medan den minskade i andra kommuner. 

Varför halkar Sverige efter då? Ulf P Lundgren, en av grundarna av Pisa-undersökningen, ser två huvudförklaringar. Den ena är att lärarna tvingas använda allt mer tid till administration och kontroller, vilket tar tid från undervisningen, samt att politikerna misstror lärarna och lägger sig i hur de lär ut på detaljnivå, vilket skrämmer bort de bästa och mest initiativrika lärarna från yrket.

Min tolkning är att man ska ge skolor arbetsro efter alla år av total förändring och nya krav och diktat. Skolorna borde få förtroendet att bygga upp undervisningen utifrån lokala förutsättningar, sedan gör fritt skolval att de goda exemplen sprids och de dåliga skolorna läggs ner. Om det är så betyder det att högerns och vänsterns krav på mer centralisering, kontroller och klåfingrighet för att hejda Pisafallet är just det som skulle få oss att fortsätta falla. Om något skulle stärka möjligheten till lärande och lugn i klassrummet är det bättre impulskontroll – hos landets skolpolitiker.

+ Frihandelsavtal i hamn.Världens länder kom fram till ett frihandelsavtal, tvärtemot min förutsägelse förra veckan. För försiktigt, men ändå viktigt för världsekonomin.

–Ukrainskt våld. Ukrainas gangsterregim visar tydligt att den verkligen inte vill vara en del av Europa, genom våld mot fredliga demonstranter.

LÄS MER: Så blir skolorna mer likvärdiga

LÄS MER: Läraryrket måste bli populärare

LÄS MER: Kritiker, skolras regeringens fel 

LÄS MER: Skolan blir het valfråga