JOHAN NORBERG. Den treårige sonen till två goda vänner till mig fick en cancerdiagnos. Det är en sådan chock som lätt resulterar i handlingsförlamning. Men ibland också till den starkaste beslutsamhet. På barnonkologen i Umeå upptäckte Fredrik Westerlund – pojkens pappa – vad Barncancerfonden betyder för familjer genom forskning och information, men också genom omsorg och stöd.

Fonden köper in spel till barnen, ställer upp med lägenheter för tillresta anhöriga och ordnar aktiviteter för cancersjuka barn och deras syskon. De gör det ideellt. Verksamheten tar inte emot skattepengar, utan finansieras av frivilliga bidrag. 

Fanns det något sätt att uppmärksamma deras arbete? funderade Fredrik, och kom på en okonventionell metod. Han skulle delta i fjällvandringstävlingen Top of Arjeplog och försöka bestiga fem av de utvalda bergstopparna. Fredrik har en CP-skada som ger spasticitet i armar och ben, så det kräver en rejäl prestation. I utbyte mot den ville han att andra skulle ställa upp för Barncancerfonden Norra. 

Han vände sig till lokala företag och bad om ett bidrag för varje topp han nådde. Han fick snabbt gensvar, men det var i nästa skede det antog rent otroliga proportioner.  

När han berättade för vännerna på Facebook ville de också vara med. 50 kronor per topp här, 200 eller 500 kronor där, och var person som gick med berättade för andra, som också bidrog och berättade för än fler. Det blev en våg av deltagande, som i skrivande stund innebär otroliga 350 000 kronor till Barncancerfonden om Fredrik klarar fem toppar. 

”Jag är överrumplad över engagemanget”, berättar en tagen Fredrik. ”Mängden bidrag, beloppens storlek, alla lyckönskningar och varma ord, det berör mig djupt.” 

I en tid då vi säger ”solidaritet” när vi talar om anonyma, offentliga system är det rörande att se människor själva ställa upp för varandra. Det gör något med alla inblandade. Alla har inte Fredriks uppfinningsrikedom eller järnvilja, men han visar att man kan ge sin oro och frustration ett konstruktivt utlopp.

Det säger också något om omgivningen. När man får ett smärtsamt besked känner man sig som ensammast i världen. Vardagsbestyren rullar vidare och ingen förstår vad man går igenom. Men i själva verket finns det så mycket medkänsla och vilja att stödja – bland vänner, bekanta och främlingar. Det är bara att vi ofta är handfallna inför andras lidande. Hur gör man? Vad säger man? Men ge oss en uppgift, så kastar sig de flesta över den.

När du läser detta har Fredrik precis snört på sig kängorna, tagit fram vandringsstavarna och börjat vandra uppåt. På cancervandringen.se kan du följa honom. Ägna honom en tanke. Och se i honom alla andra som trotsar svårigheter och ställer upp för varandra. Du kanske ser dig själv?

+ Fotbolls-VM. En högtid för fotbollsfanatikerna. Mer plats på stan för oss andra. 

– Rik Mayalls död. Skådespelaren som med samma kärlek och sjuka humor spelade anarkist och konservativ politiker och avslöjade bådas hyckleri. Allt för tidigt bortgången. Han hade så mycket galenskap kvar.