Vad är väl egentligen en partikongress? Det är kongresstider. Socialdemokraterna har genomlevt sin partikongress, Centerpartiet har haft extra partistämma och nu står Miljöpartiet på tur till helgen.

Centerns möte sågades längs fotknölarna innan det ens börjat. Kvällspressen letade upp ett par lösryckta meningar ur det föreslagna idéprogrammet och dissekerade dessa i ett par veckor. Plötsligt var Centerpartiet synonymt med månggifte och oreglerad invandring, trots att dessa förslag förde en relativt tillbakadragen tillvaro i själva förslaget.

Socialdemokraternas kongress minns vi knappt. Den dömdes faktiskt av media till lyckad, men allt dränktes i efterspelet kring Omar Mustafa. Vad Socialdemokraterna egentligen beslutade om politiskt var uppenbarligen mindre intressant i efterhandsanalyserna.

Jag har deltagit i närmare tjugo partikongresser men har ännu inte vant mig. Det känns nästan varje gång som att det pågår två parallella kongresser, en verklig som jag själv deltar i och en annan i media.

Visst har media till uppgift att granska och lyfta upp i ljuset kontroversiella förslag eller personer. Men det torde också finnas en uppgift att beskriva för den hyfsat samhällsintresserade, småstressade vanliga människan vad som egentligen pågår i de politiska partierna som kan få betydelse i den verkliga politiken efter ett val.

Att hitta det politiskt verkligt relevanta i en kongress är betydligt svårare än att hitta någon enstaka mening eller person att haka upp sig på. Det förstnämnda kräver tid att tänka, prata med många, analysera och förstå. Ett fåtal medier klarar det, men för andra tycks det viktigaste att snabbt få upp en ny klatschig rubrik på webben.

Nu återstår att se hur Miljöpartiet klarar sig genom sin kongress. Ja, alltså, den verkliga kongressen kommer säkert avlöpa fint. Men, det ska tas nytt partiprogram och således finns frågor där medlemmarna har olika åsikter. 

”Frågan om driftsformer i välfärden diskuterades i god anda och landade i ett förslag som majoriteten stödde” ger helt enkelt inte en lika slagkraftig rubrik som ”kriget om vinsterna”.

Så räkna med risken för krig, strid, bråk. Räkna med risken att det du läser i kvällspressen blir de lite udda förslagen som ger roliga rubriker, men där du aldrig får veta bakgrunden eller helheten. Vill du veta hur det egentligen gick får du helt enkelt ta och läsa partiprogrammet.

+ Anouk i Eurovision.

– Inget kan få mig att önska mer miljögifter så som spanska skogssniglar.