Jag puttar barnvagnen framför mig med hålögd uppsyn. Men tanken på min kommande "karriär" som kvinna och morsa vägrar släppa taget. Häromsistens läste jag nämligen en intervju med allas vår Madonna i musikmagasinet "Rolling Stone". Popikonen säger till reportern att "kvinnor i en viss ålder tvingas finna sig i att de inte får bete sig hursomhelst". Kommer att tänka på min trettioårsdag. Om en dryg vecka är jag inte bara morsa utan även trettio. Vilka oskrivna regler börjar gälla då?

Hur ser egentligen samhället på en lättklädd småbarnsmorsa? På en gapig och allmänt "mans-högljudd" fyrtioplussare? På en pilsk mormor? Får man... ? Hur straffas man om man ändå vågar? Ptja, kolla på Madonna. Senaste årens skriverier om henne har ju till stor del handlat om huruvida en kärring över femtio borde stå i hotpants och porra sig på scen kväll efter kväll.

En kompis har slutat handla kläder i vissa butiker eftersom hon inte tycker det känns "värdigt" att som kvinna över 30 ens gå in i där. Eh, va? Medan diverse kändisgubbar i min farsas ålder tycks omfamna någon slags för evigt ung-klädstil (eller: lever kvar i sina glansdagar anno 1983) panikar kvinnor som knappt fått en rynka över att uppfattas som "patetiska".

Det enda patetiska är väl samhällets snäva syn på ålder. Vi lever ju trots allt i en extremt åldersfixerad samtid. För några år sen kom en bok skriven av en ung person som gått in i väggen - "Kvartlivskrisen". Väggen hade kommit till stor del på grund av att fylla 25, och inse att man "hittills inte uppnått tillräckligt". Och nyligen varnade Stressforskningsinstitutet för att allt fler unga känner av den berömda utbrändheten. Stressen över att inte ha hunnit med, förverkligat, utforskat tillräckligt mycket på tillräckligt kort tid. Jag vill koppla ihop det med rådande åldersfixering.

För om du, främst om du är kvinna, bara tillåts vara lite tramsigt full, vågat lättklädd och/eller initiativtagande kåt fram till en viss ålder... Om du inte anses värdig om du handlar kläder i vissa butiker efter en viss ålder... Om du drömmer om att pierca dig i läppen, backpacka i Australien, måla om hela lägenheten i femtio nyanser av rosa... Detta måste ske innan du blivit FÖR GAMMAL! Bäst före-datumet, främst på oss kvinnor, är kort. Stressande kort.

Det är tolv år mellan mig och min man. I stort sett ingen har kommenterat det, känt sig manad att ifrågasätta det. Min tjejkompis däremot, hon som blivit ihop med en tolv år yngre kille. Oj oj oj. Det går inte en dag utan att deras kärlek ska hånas och pikas. Och självklart är det intressant. Varför jag och min man slipper det där tänker jag att du kanske kan försöka dig på att svara på.

För hur ser du på ålder, könsroller och det vi kallar värdighet?

+ Att bli äldre. Värdighet my ass, här njuts det av "Mello-mys" och onepiece.

- Att inte ens vara 25 och känna press över prestation. Herregud, njut av tillvaron! Sen kommer bolån och barnskrik.