De välkända orden i Per Albin Hanssons beredskapstal från 1939 saknade täckning men tjänade som lugnande medel i en orolig tid. Och ihåligheten till trots sammanfattar formuleringarna politikernas syn på det militära försvaret än i dag. 

Så här ett par veckor in i januari har jag under flera år kunnat följa den säkerhetspolitiska debatten i samband med Folk och Försvars återkommande rikskonferens i Sälen. Även i år finns jag på plats och det slår mig att svensk försvarspolitik fortfarande präglas av ett upprätthållande av illusioner. 

År efter år har regeringar oavsett färg försäkrat att försvarets förmåga är intakt trots brutala nedskärningar och slopad värnplikt. År efter år har ÖB administrerat krympande resurser trots insikten att mer inte finns att spara. År efter år har politiker från höger till vänster predikat alliansfrihetens lov trots att Sverige i praktiken är medlem av Nato.

Vid sidan av detta försvarspolitiska bländverk har realism och kunskap ersatts av önsketänkande i hotbilds-analyser och bedömningar. I stället för att i välgrundade beslut anpassa försvaret till potentiella hot och oroande tendenser har den militära styrkan kommit att avgöras vid skrivborden i finansdepartementet. Samtidigt har försvarets förmåga i närområdet dränerats till följd av svårbegripliga doktriner om svensk säkerhet som bäst byggs genom insatser i fjärran länder.

Att Sverige har ett försvar som inte på egen hand klarar att försvara landet mot större angrepp är ett faktum. Ett faktum är det också att processen som lett fram till denna situation till stor del framskridit i det tysta. Resultatet har blivit ett sämre folkförankrat försvar än någon gång tidigare – läget är för den breda allmänheten höljt i dunkel.

Mot bakgrund av detta behövs en både öppnare och mer omfattande försvarsdebatt. Det är dags att landets politiker släpper kortsiktigheten och tar ansvar för de obekväma beslut som ett fungerande försvar kräver – det är dags att medierna gör upp med sitt eget ointresse och sin okunnighet som genom åren aktivt medverkat till den svenska försvarspolitikens luftslott.

Att upprätthålla illusionerna kan på sikt bli ödesdigert.