JOHAN NORBERG: Vi har ett problem med läsförståelse i Sverige. Det är inte konstigt. Som hjärnforskaren Martin Ingvar har påpekat är inte hjärnan organiserad för att låta ett ljudande språk symboliseras av små grafiska krumelurer. Därför krävs det träning och åter träning, vilket tar emot. Många i problemgruppen ägnar mer tid åt sin egen fantasivärld eller åt att ängsligt passa in, än åt att försöka läsa och förstå.

Nej, jag tänker inte på Sveriges hårt arbetande elever, utan på våra politiker.
De fick en chock när Pisastudien visade att svenska elever nu presterar sämre än genomsnittet bland de rika OECD-länderna, och sedan dess har de haft myror i brallorna. Här ska signaleras handlingskraft. Bland alla förslag märktes Socialdemokraternas två miljarder kronor för att minska storleken på lågstadieklasserna med upp till fem elever.

I tisdags meddelade Alliansen att den plötsligt hade fått en god idé: Den vill satsa två miljarder på att minska lågstadieklasserna med fyra-fem elever. (Tjuvtittade du på Stefans svar på provet nu, Jan?)
Åt hunden upp den Pisaundersökning politikerna annars är så besatta av? För där står det något helt annat – att länder med bäst resultat har prioriterat lärarnas kvalitet över klassrumsstorlek: ”Sambandet mellan antalet elever per lärare är svagt i alla länder och mycket svagt i Sverige”. Sverige har färre elever per klass, runt 22, än genomsnittet på 24, och har hållit antalet konstant lågt. Störst klasser har länder som politikerna lyfter fram som föredömen. Över 30 per klass i Japan och Sydkorea, och absurt nog kring 50 i Kina.

Repetition är kunskapens moder, och för att de som inte orkade läsa Pisastudien också skulle förstå var OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, extremt tydlig under ett Sverigebesök förra månaden. Han sade att Sveriges sjunkande resultat har att göra med hur man styr resurser: ”Till skillnad från högpresterande länder har Sverige prioriterat mindre klasser framför bättre lärare.”

Jo, allt annat lika är det bättre med mindre klasser, men allt annat är inte lika. OECD visar att länder med mindre klasser har större brist på kvalificerade lärare och om man på kort tid ska minska storleken för alla tvingas man släppa in sämre lärare. Och det är bättre att ge en bra lärare 30 elever och en högre lön, än att ge en sämre lärare 15 av de eleverna.

Jag är övertygad om att vissa barn och skolor skulle må bra av mindre klasser, men då ska man satsa på det för dem, inte på en kostsam one size fits all. Men i skoldebatten råder numera skolgårdens logik. Ett par för dyra sneakers kan vara sämre än andra skor, men signalerar att pengar inte är ett problem och att man är lika cool som de andra.

+ Fjärilar i magen, spänd förväntan. Det är något magiskt med en ny Kentsingel. Man släcker alla ljus, lutar sig tillbaka och trycker på play. Nu börjar det.

- Jag har aldrig träffat Sveriges Radios Nils Horner, men hans röst och person var så bekanta att det känns som att förlora en vän.