Förra veckan var jag och min man på spa. En helt vanlig måndag i februari tog vi ledigt och ägnade oss åt frukost med utsikt, bastu och bad i varma källor. Vi trodde att vi skulle vara rätt ensamma där, men det var vi inte: hundratals andra gäster hasade runt i tofflor och yukatas, ivrigt sörplande på grönt te mellan yogaklassen och ansiktsbehandlingen. Då dök det där ordet upp i mitt huvud: systemkollaps. 

Jag läser att svenskarnas konsumtion av champagne har gått upp 350 procent de senaste 15 åren. Systemkollaps. Mina sociala medier fylls av bilder på människor som dricker kaffe på uteserveringar i svenska fjällen eller italienska alperna. Systemkollaps? I tidningen står det att svensk ekonomi växte med 4,5 procent under fjärde kvartalet 2015. ”Det var väntat att det skulle vara starkt, men det var ändå lite starkare än de flesta hade väntat sig”, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank. Systemkollaps?!

► LÄS MER: Nina Åkestam: "Nej, kvinnor är inte trygga i Sverige – men det är inte invandringens fel"

Visst, det är anekdotiska bevis. Man kan inte jämföra äpplen och päron. Att några har det väldigt bra betyder inte att det är så överallt. Det stämmer att många av våra samhällssystem, och inte minst människorna som arbetar inom dem, är hårt ansträngda. Men det finns något djupt oärligt över politiker som beskriver nuläget i katastroftermer. Som pratar om att ”ta människors oro på allvar”, eller om att vi gärna skulle göra mer för vården, de äldre, de nyanlända, om vi bara hade råd. Som om system inte kunde förändras. För pengarna finns. De finns bara inte just där. 

Situationen i Sverige 2016 handlar inte om bristande resurser, utan om bristande prioriteringar. Den handlar om politiker som hänvisar till resursbrist för att avleda uppmärksamheten från att det som egentligen saknas är handlingskraft. Det parlamentariska läget är knepigt i såväl riksdag som många landsting och kommuner. Men det gör det inte okej för folkvalda att låtsas som att det inte ens är någon idé att försöka. Vi har en statsminister som inte uttalar sig om just någonting, utom att han tror att en man som frikändes i domstol trots allt nog mördade Olof Palme. Vi har ett landstingsråd i Stockholm som upprepar orden ”ni behöver inte oroa er” när familjer på väg att föda barn undrar vart de ska ta vägen nu när 4 000 BB-platser försvinner innan sommaren. 

► LÄS MER: Nina Åkestam: "SD är inte 'folket' – det är viktigt att komma ihåg det"

Det är där, i den totala handlingsförlamningen, som skon klämmer. Inte i plånboken. För att citera just Olof Palme: ”Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.” Det är själva grundidén i en demokrati. Men för att det ska funka krävs det att alla, från medborgare till journalister till de folkvalda själva, slutar låtsas att inte vilja och att inte ha råd är samma sak. Vi måste helt enkelt lära oss skilja på äpplen och päron.

+ Kampen om tungvattnet. Om du inte redan har sett denna fenomenala tv-serie, marsch in på Netflix direkt!

- Nedläggningen av BB Sophia. Ett fullt fungerande och mycket populärt BB läggs ner, och ersätts av ett helt nytt BB, men först om tre år. Kafka kunde inte ha hittat på det bättre.