GÖRAN GREIDER: I söndags kväll missade jag inledningen av jobbdebatten som sändes i SVT och jag gjorde det därför att två tranor plötsligt började trumpeta på ett gärde bakom en björkridå. Det lät som underbar frijazz när två osynliga trumpetare pratade med varann och trumpetstötarna ljöd över nejden ­ en blues över en sommar som  snabbt förgår.

Men efter en kvarts lyssnande skyndade jag in och såg det mesta av debatten mellan riksdagspartierna. Jag är en vänstermänniska och håller på de rödgröna. Jag blev glad när Ali Esbati sågade rut-bidraget (som just är ett bidrag till de välbeställda som betalas även av låginkomsttagare), när Ylva Johansson ilsknade till om den a-kassa som moderaterna kallar bidrag, trots att det är löntagarna själva som betalar för den och kämpat sig den som en rättighet och inte en allmosa. Eller när Per Bolund talade om investeringar i grön teknik. Och jag tror att politiker och inte enbart företag kan skapa massor av nya jobb, till exempel i den äldreomsorg som ropar efter folk.

Men det är det här med jobben. Måste en debatt om jobben enbart handla om hur många jobb som ska skapas? Oavsett vilken mening de har? Vore det inte en poäng att också tala om arbetets innehåll och de allt mer stressiga arbetsvillkoren? Det är som om jobb blivit enbart en kvantitet.

Jag är övertygad om att Sverige behöver en arbetstidsförkortning. Generellt kortare arbetstid skulle frigöra tid för mer engagemang i det sociala livet, både när det gäller vänner och familj och själva demokratin. Ett skäl till att allt färre är verksamma i föreningar och politiska partier är att de inte orkar efter en hård arbetsdag. Att ta ut den ständigt ökade produktiviteten i mer ledig tid istället för i mer konsumtion vore också ett utmärkt sätt att minska våra ekologiska fotavtryck i världen.

På trettiotalet förutspådde ekonomen John Maynard Keynes att hans barnbarn endast skulle behöva arbeta cirka fyra timmar om dagen. Han trodde att teknik och utveckling skulle ha löst produktionsproblemet och att de för människan onaturligt långa arbetsdagarna skulle kunna kortas. Han fick rätt: I dag skulle befolkningen klara sig bra på fyra timmars arbetsdag. Men ett ekonomiskt system byggt på ständigt ökad konsumtion och vinst klarar det inte.

När ska debatten om jobben vidgas till en debatt om arbetets innehåll och arbetsdagens längd? Jag tänker på tranorna. Naturvetaren och anarkisten Peter Krapotkin skrev en gång om dem beundrande, att de ägnade ganska litet tid om dagen åt att skaffa sig föda. Mesta tiden gick åt till sällskapsliv, konstaterade han.

Kanske handlade tranornas blues i söndags kväll om det arbetssamhälle vi har skapat åt oss.

+ Fullmånen har känts mycket nära de senaste nätterna.

– Amerikansk imperialism och vissa arabiska oljestaters pengar födde ISIS, som nu är på väg att genomföra folkmord på Iraks minoriteter.