När Rami Al-Khamisi växte upp i Husby fick han tidigt hjälpa sina föräldrar med kontakten till myndigheter. Vi som har föräldrar födda utomlands känner igen det här mönstret. Det börjar med att du översätter lite dokument. Sen följer du med på läkarbesök och tolkar. Till slut är du plötsligt föräldrarnas rådgivare. Eftersom barn har lättare att lära sig fler språk, blir det lätt så. Men det handlar inte bara om det svenska språket. Den svenska byråkratin pratar sitt eget språk. De flesta människor har egentligen ganska lite kunskap om vad myndigheterna gör. Eller vad de som medborgare har rätt till. De talar helt enkelt inte myndighetsspråket.

► LÄS MER: Tanvir Mansur: "Högerextrema får medvind av den oansvariga nyhetsrapporteringen"

I Ramis fall fick han en större roll i familjen. Han och hans mamma kämpade för att hennes arbetsgivare skulle betala ut två månadslöner efter att hon hade blivit uppsagd. För att hon hade rätt till det. Han såg också till att hans pappa fick sjukersättning från Försäkringskassan. Deras släktingar och vänner kunde även ringa Rami för att få stöd. Han pratade med Migrationsverket, hyresvärden eller arbetsgivaren åt dem. De saknade kunskap om sina rättigheter. Därför kände de sig förödmjukade och överkörda. Det kände även vänner som hade utsatts för diskriminering, men som vägrade anmäla det.

Samtidigt såg han hur välfärden drog sig tillbaka från förorten som han har formats i. Den som invånarna egentligen har rätt till. Han startade en gräsrotsrörelse för att protestera mot den utvecklingen. Men det saknades något. För att förändra samhället på riktigt behövs kunskap om vilka lagar som gäller. Då går det att sätta större press på makthavare och arbetsgivare. Rami lärde sig tala myndigheternas språk. Han pluggade juridik och fick veta mer om vad de här myndigheterna får göra. Han beskriver hela sin resa i en rapport hos Arena idé.

► LÄS MER: Tanvir Mansur: "Vi vill bara hitta ursäkter för att få supa"

Juridiken kan användas som självförsvar. Rami visste att om vi lär oss prata språket som lagstiftarna talar, då kan vi pressa tillbaka sociala orättvisor som blir allt starkare i samhället. De jurister som engagerar sig för att förändra samhället kallar han för Rörelsejurister. Det är en lärdom som är viktig för fackförbund och hela det etablerade föreningslivet. Jurister som arbetar tillsammans med föreningar som kämpar för demokrati kan skapa stor förändring. Black Lives Matter-rörelsen i USA visar just detta. När poliser skjuter svarta medborgare till synes helt godtyckligt. Det är det mest extrema exemplet på strukturell diskriminering i USA. Då har föreningar inom den rörelsen advokater som är redo att driva processen mot polisen.

Frustrationen över orättvisor kan leda till förändring. Om fler jurister samarbetar med gräsrötter kan vi som saknar myndighetsspråket få tillträde till våra demokratiska rättigheter. Bara då kan vi skapa riktig förändring i samhället.

+ Varannan onsdag ger juristen Dona Hariri gratis juridisk rådgivning i Husby bibliotek. Tänk om det hände på alla bibliotek i Sverige.

- Juristutbildningen fokuserar för lite på juristers roll i att skapa rättvisa i hela samhället. Själva utbildningen behöver också förändras.