HILLEVI WAHLLåt oss göra det klart med en gång: Barn säljer sex i Sverige. Helt vanliga svenska barn. Ibland tar de inte ens betalt. Eller rättare, de får betalt i cigaretter, sprit eller kanske bara lite uppmärksamhet och kärlek. Och får de betalt slänger de pengarna i närmaste soptunna – för de vill inte ha något som påminner dem om övergreppen.

”Nänä, de problemen har inte vi hos oss”, säger man inom många polisdistrikt. Som i Karlstad. Där trodde man inte ens att det fanns någon prostitution, att det var ett storstadsproblem. Men det var innan inspektaör Anna Lagerdahl flyttade till Karlstad och började leta. Hon sa till ledningen att hon trodde att hon åtminstone kunde hitta en ung tjej i prostitution – och fick klartecken. Resultatet blev nio dömda sexköpare och en kopplare på nio veckor. Samtidigt identifierade Anna Lagerdahl 25 unga tjejer som sålde sig själva. 

Om detta läser jag i Caroline Engvalls nya bok ”Skuggbarn” (Kalla Kulor förlag), som kommer ut i dag. Den handlar om den okända sexhandeln med barn i Sverige, om barn och ungdomar som ingen vill se, som ingen har tid med – förutom sexköparna som lovar dem guld och gröna skogar och sedan utnyttjar dem hänsynslöst.
 
Vi får möta Linda, Johanna och Sara som ger skrämmande vittnesmål från en verklighet som visar att barn som dras in i sexhandeln kan se ut precis hur som helst. 
 
Ingen ser dessa barn, men det är bara en del av problemet. För när barnen en dag orkar börja berätta, då står vuxenvärlden handfallen. Kuratorer, poliser, socialtjänsten – ingen fattar. Ingen kan tro att barnen talar sanning, att allt detta sadistiska våld faktiskt finns i en parallell värld nära oss. Att helt vanliga familjefäder med bilder på barn och hustru är kapabel till sådant övervåld och sådan känslolöshet. 
 
Då får dessa tonåringar sitta och undervisa de vuxna – mitt i sitt eget ordlösa trauma – och försöka förklara varför, hur självskadebeteende ser ut, varför smarta tjejer och killar låter sig utnyttjas. I bästa fall. I värsta fall får de själva bära skulden eller också blir de inlåsta på ett behandlingshem och får inte gå ut på flera månader. 
 
Hallå vuxenvärlden. Det är dags att läsa på lite. Inte minst gäller det poliser, åklagare, domare, målsägarbiträden, socialsekreterare, psykologer, forskare och föräldrar. Det ingår liksom i jobbet. För om man är påläst slipper barnen undervisa oss, då blir man inte chockad. Då kan man ställa raka frågor och lyssna lyhört, bygga förtroenden och låta dessa barn få god tid på sig att prata. Det är de verkligen värda.
 
+ ”Fallna kvinnor” av Eva F Dahlgren (Forum förlag) handlar om hur prostituerade kvinnor fängslades och skulle lära sig veta hut på 1920-talet. Årets bästa historiebok. Den går under huden.
 
I Kongo är det farligare att vara flicka än soldat, skriver Magda Gad i Läkartidningen. Över sex miljoner människor har mist livet i kriget och omkring två miljoner har blivit våldtagna. FN har tittat på i tio år.