En av utmaningarna med att vara förälder i dag är att det är svårt att freda hemelektroniken. Barnen kastar sig över iPhones och iPads och bläddrar runt bland applikationerna, nästan innan de kan prata. Först är man rädd att barnen ska ha sönder dem, men det dröjer inte länge förrän man inser att det stora hotet är riktat mot ens självkänsla – inom kort behärskar barnen tekniken bättre än man själv gör. 

Det visar inte bara att Apple har utvecklat teknik som är så intuitiv att den närmast förklarar sig själv. Det visar också vidden av barns upptäckarglädje. De trycker, drar och experimenterar och belöningen är att de begriper lite mer av världen varje gång. Hur långt kan den böjelsen leda om den får verka i frihet? Nästan hur långt som helst, enligt ett revolutionerande experiment som just nu offentliggörs. 

För ett halvår sedan gav forskare vid Massachusets Institute of Technology en varsin surfplatta till barnen i två fattiga etiopiska byar, riktiga avkrokar som aldrig mött elektricitet eller det skrivna ordet. Barnen fick inga instruktioner, och hade ändå inte kunnat läsa några. Men surfplattorna var fyllda med program, spel, böcker, serier och filmer och laddas med solpaneler. Via en trådlös uppkoppling kunde forskarna lägga till appar och öka svårighetsgraden, och kunde övervaka barnen och filma beteendet. Det de såg var omtumlande.

Barnen öppnade snabbt förpackningarna och klurade på nolltid ut hur de skulle sätta igång plattorna. Ett mönster av spontant samarbete och konkurrens växte omedelbart fram, där de barn som först begrep en applikation hjälpte andra att förstå, och sedan tävlade de om att bli bäst på dem. Experimentlustan var total. Några barn lyckades till och med inaktivera en spärr forskarna satt in för att de inte skulle kunna ta foton själva. 

E fter en vecka använde varje barn i genomsnitt runt 50 olika applikationer om dagen. Efter två veckor hade de första barnen börjat lära sig vissa bokstäver, och började tävla med varandra om att förstå fler. Efter någon månad hade de lärt sig en sång om alfabetet. 

Experimentet fortgår och filantropen Nicholas Negroponte, som ligger bakom det, har stora förhoppningar. Han tror att barnen håller på att lära sig att läsa, utan hjälp av vuxna, utan skolor. Vi får väl se. Men redan har vi lärt oss att det inte finns något skäl att ge upp om någons lärande, någonstans. Den naturliga upptäckarglädjen, som stimuleras av stegrade utmaningar och små belöningar varje gång man begriper något är den effektivaste pedagogik som finns. Som Negroponte säger: om etiopiska kan lära sig läsa utan skolor, vad säger det om oss, som inte får alla att läsa trots skolor? Precis var i processen dödar vi det här lustfyllda lärandet?

+ Frisk luft och tekannor Den svenska hösten. Det finns ändå något befriande med att återigen få andas sån kall, frisk luft, och få ta fram ylletröjor, tekannor, handskar och halsdukar.

– Fiskförstörare EU köpte och förstörde 17 000 ton fisk och skaldjur under ett enda år för att hålla priserna uppe. Avgå, alla.