LISA MAGNUSSON: Hederskultur. Det är ett ord som för tankarna till Fadime Sahindal, Petra Atroshi, Sara Abed. Till unga kvinnor som mördats för att de levde sina liv på ett sätt som deras anhöriga tyckte skämde ut familjen. Men hederskultur är mer än dödligt våld. Hederskultur är kultur som utsätter framför allt kvinnor för social kontroll; där de inte får klä sig som de vill, inte får göra vad de vill, inte får vara sexuella. Egentligen borde vi nog faktiskt snarare tala om skamkultur, för det är inte hedern som är själva motorn, utan just skammen.

Denna skamkultur kopplas ofta ihop med muslimer, men det rör sig snarare om uråldriga traditioner som har djupa rötter i de flesta kulturer, också den kristna västerländska. Ända fram till för bara ett par sekel sedan betraktades våldtäkt i Sverige inte som ett våldsbrott mot själva offret utan som en sorts egendomsbrott mot hennes far eller man. På 1800-talet tvingades kvinnor som haft sex utanför äktenskapet att bära horklut på huvudet, och
utomäktenskapliga barn abortertades, överlämnades som spädbarn till så kallade änglamakerskor som vanvårdade dem till döds eller växte upp i en värld som betraktade dem som smutsiga och mindre värda. Det är mindre än hundra år sedan kvinnor fick rätt att rösta i politiska val.

Rester av det här tankesystemet lever kvar också i dag. Den senaste tiden har det rapporterats i nyheterna om olika unga tjejer som försökt ta livet av sig efter att det på internet spridits bilder av dem där de är nakna, har sex, blir våldtagna. I Aftonbladet (26/8) skriver en kristdemokrat att hon inte förstår sig på de unga tjejer som har engångssex eftersom de därmed ”nedlåter sig att vara en i mängden”. Kvinnor som är för mycket betraktas som dåliga, äckliga. Redan småtjejer i grundskolan kallas hora om de är kaxiga, utmärker sig och går sina egna vägar - det vill säga är svåra att kontrollera.

Detta är inget annat än skamkultur. Men allra värst är det förstås för unga som inte har något stöd hemifrån utan tvärtom kontrolleras också av sina anhöriga. Enligt en undersökning som Stockholms stad gjorde bland niondeklassare för några år sedan upplever var tionde tjej den sortens begränsningar hemifrån. Även en hel del killar hamnar i kläm, särskilt då homosexuella, om än inte i samma höga utsträckning.

Är läget hopplöst? Nej. Vi kan alla hjälpa till att förändra. Till exempel genom att säga emot när någon pratar föraktfullt om en kvinna som ligger runt: Varför bryr du dig? Vad spelar det för roll vad hon gör, ärligt talat? Det är svårt att ifrågasätta, verkligen svårt. Men att göra det är att så ett litet litet tankefrö, och i alla fall några av de där fröna kommer att slå rot och börja gro. 

Och rätt vad det är börjar de växa.

+ Är du ung, bor i Stockholm och är utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld? Då kan du ringa Stockholms läns resurscentrum Origo på telefonnummer 020-25 30 00. Både tjejer och killar kan ringa. Det är gratis och numret syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym! Yrkesverksamma kan ringa 08-508 251 20.

– USA:s president Obama på besök. Vem tror att det innebär något mer än bara ett ypperligt tillfälle för svenska politiker att fanfoton med honom?