Det finns många skäl att älska Sverige. Visst finns det även en hel del som är dåligt, men på det stora hela är vårt land ett bra land, tryggt och välmående.

I länder som Syrien betyder ”politisk kris” att befolkningen urskillningslöst slaktas i inbördeskrig mellan en brutal diktator och lika brutala rebellgrupper. 

Här i Sverige betyder ”politisk kris” att partier som säger sig vara för mångfald är så enfaldiga att de sätter sin egen prestige före allt annat. Och de gör det med utsatta människor som insats.

I höstens val fick Sverigedemokraterna tillräckligt många röster för att kunna fälla den nya regeringens budget, och partiet har dessutom passat på att meddela att det framöver tänker försöka lägga krokben för alla förslag som innebär invandring i någon större utsträckning. 

Eftersom det är invandringsfrågan som utlöst det politiska bråket är det de som flyr från krigshärdar som i förlängningen riskerar att på riktigt drabbas om de övriga, förmodat anständiga, partierna inte kan komma överens sinsemellan.

Och överens är de inte på långa vägar ännu. De försöker inte ens bli det. Istället käbblar de om vems fel det är att den här exceptionellt jobbiga situationen med Sverigedemokraterna har uppstått. Alla vill ha makt, ingen vill ta ansvar.

Samtidigt i Syrien: En befolkning större än Sveriges har tvingats lämna sina hem. En tredjedel av dem har tagit sig till något av grannländerna. 26 000 har i år kommit till Sverige, vilket gör dem till den största invandringsgruppen. 

Idag är det 66 år sedan FN antog deklarationen om mänskliga rättigheter. Deklarationen tillkom efter andra världskriget och var tänkt som en sorts skyddsnät, dels för att hindra länder från att begå grymheter mot dem som bor där, och dels för att fånga upp dem som trots allt måste fly.

Under andra världskriget tog vi emot nästan dubbelt så många krigsflyktingar per år som vi tar emot från Syrien, och då var vi dessutom betydligt färre och fattigare. Vi kan helt enkelt bättre.

Jo jag älskar mitt land. Men jag har fått allt gratis. Varken jag eller någon annan som är uppvuxna på denna lycksaliga plats har gjort ett enda dugg som innebär att just vi skulle ha mer rätt till en dräglig tillvaro. Det var ren och skär tur som gjorde att vi föddes i Sverige. Vi drog en vinstlott i livets tombola. 

Det är pinsamt att de som tror sig vara bäst lämpade att styra det här landet är så blinda inför sin bortskämdhet att de prioriterar billigt politiskt poängplockande framför att försöka lösa de problem som i förlängningen kan komma att betyda skillnad mellan liv och död.

Plus: Dödliga smittkoppsviruset har i veckan varit officiellt utrotat i 35 år.

Minus: Aborträttsfestivalen som arrangerades av RFSU i dagarna attackerades av tre män som kastade in en rökbomb

OBS. Denna artikel publicerades i december 2014.