1982
Efter Riksdagsvalet 1982 finns en tydlig vilja av ökad decentralisering. Statsminister Olof Palme påbörjar ett reformarbete för att öppna och effektivisera offentlig sektor.

1986
Lärarnas Riksförbund utarbetar ett dokument med titeln ”Därför avvisar lärarna en kommunalisering”. Första rubriken är Ökade standardskillnader.

1988
Regeringens proposition ”Om skolans utveckling och styrning” röstas igenom, vilket banar vägen för skolans kommunalisering. LR börjar rekrytera lärare från grundskolans årskurs 1.

1989
Beslut om skolans kommunalisering fattas. Lärarna Riksförbund strejkar för höjd lön och bättre arbetstider. Göran Persson är nytillträdd skolminister.

1991
Kommunaliseringen införs den 1 januari. En borgerlig regering vinner valet och trots att partierna röstat emot kommunaliseringen av skolan så ändras inget.

1992
Friskolereformen genomförs. Nu kan friskolor få skolpeng från kommunen för varje elev. Friskolorna kan få undantag från gällande läroplaner.

1992-94
Ny gymnasieskola. Bland annat delas utbildningen upp i program i stället för linjer.

1996
Det femåriga Avtal 2000 sluts och gäller för lärare i grund- och gymnasieskolan. Det innebär bland annat en lönehöjning för lärarna men också nya administrativa uppgifter och individuella löner.

2001
Ny lärarutbildning, som bland annat innebär att lärarna utbildas till nästan alla skolformer i gemensamt program.

2002
Inför riksdagsvalet 2002 kräver Lärarnas Riksförbund kontrollstationer i grundskolan och fler steg i betygsskalan.

2004
Lärarnas Riksförbund kräver en ny lärarutbildning med tydliga inriktningar.

2006
Speciallärarexamen återinrättas.

2008
Lärarnas Riksförbund tar tydlig ställning för ökat statligt inflytande över skolan.

2010
Lärarnas Riksförbund tar fram en modell för statlig finansiering av skolan. Båda politiska blocken lovar att utreda kommunaliseringen.

2011
Ny kursplan i grundskolan och betyg från årskurs 6. Gy 11 införs som ändrar kursplan och behörighetskrav i gymnasiet. Ny lärarutbildning med legitimation startar.