Jan Björklund och Håkan Juholt  svarar på lärarnas egna frågor.

Hur vill du höja statusen på läraryrket?
 
B: – Genom en lång rad åtgärder som att höja lärarlönerna, införa lärarlegitimation, införa en ny lärarutbildning med högre krav, ge lärarna disciplinära befogenheter och att vi inför mer ämneskunskaper i skolan.

J: – Genom att öka möjligheten till karriärväxling för lärare som inte längre finns i yrket så deras kunskaper fortfarande kan användas i organisationen. Jag vill också ge mer pengar till skolan så det kan anställas fler lärare och ge dem högre löner.

Hur ska man värna om utbildningens kvalitet?

B: – Bland annat genom att införa en ny lärarutbildning med högre krav. Den startar redan nu i höst. Antagningskraven till utbildningarna bör också vara högre och frågan om det är rätt personer som blir lärare borde sättas i fokus.

J: – Vi ska följa upp resultaten bättre och ge lärare möjlighet att lära av varandra. Det är viktigt att de får tid för undervisning. Sedan ska nya forskningsresultat användas mer och snabbare i undervisningen.

Vilka positiva effekter har kommunaliseringen fått?

B: – Inga alls. Jag anser att kommunaliseringen är misslyckad och att skolan borde förstatligas. Kommunaliseringen har bland annat skapat mindre likvärdighet, lärarnas status har inte värnats och undervisningsresultatet har sänkts.

J: – Det positiva är att skolan verkar i sin närmiljö. Skolan fungerar bäst om de leds och styrs av lokala villkor. Sedan har vi i dag ett slapphänt regelverk och en marknadsstyrd skola. Jag vill ha tydligare styrning från riksdag och regering.

Hur ska ni se till att eleverna når målen?

B: – Genom exempelvis lärarlyftet som ger lärare fortbildning, ökade disciplinära befogenheter, att vi sätter betyg tidigare i skolan samt att vi satsar på fler specialpedagoger för att kunna ge mer stöd till de barn som behöver det.

J: – Ge skolorna resurser efter behov, inte efter hur många elever som går på skolan. Lärarna ska ha mindre administrativa uppgifter och mer tid bör läggas på undervisning och på lärarnas pedagogiska utveckling och kompetensutveckling.

Vem har ansvaret för att höja lönerna?

B: – Det ansvaret ligger i dag hos kommunerna. Men jag utesluter inte ett nytt stort löneavtal – och staten ska medverka till att öka lönerna för lärarna.

J: – Arbetsmarknadens parter genom facklig förhandling. Men om riksdag och regering satsar på skattesänkningar i stället för skolan så finns inget utrymme att förhandla om.

Vem bär ansvaret för en likvärdig utbildning?
 
B:  – Staten, eftersom skolpolitiken är nationell. Men det krävs ytterligare förändringar för att vi ska få en likvärdig skola över hela landet.

J:  – Riksdagen och regeringen. De måste avsätta pengar för att minska segregeringen. I dag ökar betydelsen av föräldrarnas bakgrund.

Hur ser du på det låga intresset för språkundervisning?

B:  – Den utvecklingen är mycket oroande men samtidigt håller den på att vända tillbaka. Detta efter att vi införde extra meritpoäng till högskolan för den som läser språk. 
 
J: – Det är en tråkig utveckling. Vi har en skola där marknaden lockar elever av ekonomiskt intresse. Vi behöver satsa mer på studievägledning på högstadiet som guidar eleverna i denna djungel av kommersiella intressen.

Hur ska skolan styras i framtiden?

B: – Det ska vara en statlig skola men det ska samtidigt finnas en pedagogisk frihet hos lärarkåren.

J: – Med en tydligt sammanhållen skolpolitik från riksdagen. Vi vill att skolan ska bejaka både kunskap och kreativitet.