SLUTREPLIK: Bäste anonyme forskare! Jag läste din replikmin debattartikel som handlar om djurförsök. Det är tråkigt att du inte vågar skriva under med ditt namn eller kan hålla denna viktiga debatt saklig utan kommer med flera falska påståenden och angrepp. Till skillnad från djuren du utnyttjar i försök så kan jag åtminstone försvara mig själv och här kommer mitt svar till dig.

Skribenten påstår att allmänheten kan andas ut då det finns etiska nämnder som godkänner försöken i Sverige idag där våra representanter sitter med.

De domineras av personer som själva utför eller arbetar med djurförsök och därmed har grundinställningen att djurförsök är etiskt försvarbart. I nämnderna sitter även ett antal personer som är politiker eller från djurskyddsföreningar som ska representera folket. Deras uppgift är att väga påverkan på djuren mot nyttan av försöket. De djurförsöksetiska nämnderna ska diskutera etik kring djurförsök, men det kommer ofta i skymundan för mer tekniska och veterinärmedicinska frågor. Nämnderna har även möjlighet att göra undantag från djurskyddslagen och tillföra mer lidande för djuren.

I dagsläget godkänns ungefär 99 procent av ansökningarna till de djurförsöketiska nämnderna. Det fåtal gånger ett försök avslås beror det oftast på grund av någon teknikalitet med ansökan och väldigt sällan för att en djuretisk diskussion ägt rum. Av den anledningen har vi i Djurrättsalliansen inga representanter i nämnderna, då de till stor del är ett spel för gallerierna.

Den anonyma skribenten ber mig att fundera på om jag skulle vilja att mina nära och kära behandlas med någonting som endast var testad på celler. I dagsläget så är det nio av tio blivande läkemedel som dras tillbaka trots att de testats på djur just för att de inte fungerar på människor eller har allvarliga biverkningar som inte djurtesterna visar och därmed är direkt farliga för människor.

Ett av de mest kända exemplen på att djurförsök inte fungerar handlar om läkemedlet Neurosedyn, ett läkemedel som under 1960-talet orsakade att barn föddes med stumpar i stället för armar och ben, trots att flera djurförsök utförts där djuren inte påverkats.

Det är många forskare som i dag menar att vår tilltro till forskning där vi använder djur är för stor och hindrar utvecklingen av forskning som faktiskt gynnar oss människor.

Att påstå att vi skulle släppa ut försökskaniner på motorvägar är bara ett befängt försök att smutskasta vårt viktiga arbete för djuren. 2009 räddade vi på laglig väg tre apor från Smittskyddsinstitutet i Solna som omplacerades på ett så kallat "Sanctuary" i England där de än i dag lever ett väldigt bra liv. Det är så vi i Djurrättsalliansen arbetar.

Jag hoppas att min debattartikel har väckt en eftertanke om vårt synsätt på andra djur och att utvecklingen av nya moderna effektiva forskningsmetoder fortgår.

Daniel Rolke,
Djurrättsalliansen