Det enklaste sättet att få mitt huvud att koka och mig att tystna – endast för att hämta andan – är att ta upp en av följande tre saker: Terrorism, rökning och feminism. Faktum är att min farsa var likadan och det är lite smärtsamt att erkänna att man tillslut förvandlats till en kopia av sin egen far.

Men med tiden blir man ju även vis, påstås det, och om det är något jag lärt mig genom åren så är det att man inte nödvändigtvis bör ventilera sina tankar offentligt om saker som feminism i landet PK.

► LÄS MER: Så farlig är rökningen – för den som står bredvid

När det gäller terrorism och rökning är det skillnad. Här är de flesta överens. Rökning dödar. Terrorister dödar. Och efter förra helgens fruktansvärda händelser i Paris så har fler vaknat upp och insett omfattningen av det hot och den ondska som terrorismen utgör. Jakten på terrorister runt om i världen är i full gång med ett tydligt och gemensamt mål om att utrota denna ondska, det tycker jag är väldigt bra.

En annan sak som jag tycker är bra är målsättningen ”Ett rökfritt Sverige 2025”. I somras fick jag möjligheten att sitta med i Non Smoking Generations panel under Almedalsveckan. Min avsky för cigaretter är en hjärtefråga. Rökning på offentliga platser borde förbjudas. Jag skulle vilja ta det så långt som att vi helt och hållet bör förbjuda rökning innanför tullarna. Varför inte bötfälla alla som röker på gatan? 2 000 kronor ska det kosta och pengarna kan oavkortat gå till cancerforskning.

För att kunna underbygga mina åsikter med lite smarta argument och kommentarer i Almedalen så pluggade jag som en pojke inför ett läxförhör innan jag skulle ta det skrangliga flyget till Visby. En del av det jag lärde mig borde fler pränta in. 12 000 människor dör varje år i Sverige som en konsekvens av rökningen. 12 000! Hur kan det vara möjligt? Jo, för det visade sig att hälften av alla som börjar röka i ungdomen kommer dö i förtid.

”Sluta röka och snusa. Rökningen orsakar väldigt stort lidande för många människor och väldigt stora samhällskostnader”, skrev folkhälsominister Gabriel Wikström i en annonsbilaga i DN i veckan. Enligt mig är det en underdrift. Rökningen borde utrotas. Men hur hamnade snuset där? Vår kära minister borde även han gjort sin hemläxa innan han satte sig i strålkastarnas ljus.

Alla känner någon som lyckats sluta röka med hjälp av snus. Jag känner många. Mamman till mina barn, Katrin, är ett bra exempel på det. Därför provocerar det mig något oerhört att man stoppar de dödliga cigaretterna och snuset i samma låda: ”Tobakslådan”. Hur tänker man när man, i sin strävan efter ett rökfritt samhälle, vill begränsa snuset på i princip samma sätt som cigaretterna? Grunda fakta på beslut, tack. Snus är 90 procent mindre skadligt än cigaretter. Och snus fungerar som en väg bort från cigaretterna.

► LÄS MER: Då förbjöds rökning på olika platser i Sverige

Om min dotter börjar röka kommer jag att se det som det största misslyckandet i mitt liv. Och om jag ser en jävel till kasta en fimp i lekparken där mina barn leker då kommer jag förvandlas till ett åskmoln. Det får inte hända. Vi måste tillsammans aktivt jobba för ett rökfritt Sverige. Så låt oss därför fokusera på rökarna.

Gabriel Wikström kommer att få ett mejl med hemläxa av mig med statistikuppgifter, några ekvationer och att lära sig skilja på fakta och ideologi. Jag hoppas att han får alla rätt på läxförhöret. Men hjälp honom gärna att plugga på – jag tror säkert att han är villig att lära sig mer för att kunna ta vettiga beslut och föra oss närmre visionen ”Ett rökfritt Sverige 2025”.

Bingo Rimér

Fotograf