Man undrar hur det hade gått för Annie Lööf och Jan Björklund i Pisaundersökningen? Det är knappast bara skolelever som har fått sämre mattekunskaper. Låt oss säga att du bor i en tvåa i Stockholmsförorten Fruängen. Vad sägs om att få din hyra höjd från 7 104 kronor till 11 257? Och när vi ändå håller på: låt oss säga att du är 19 år gammal, har ett förstagångsjobb och sitter i kassan på kvartersbutiken. Ovanligt nog har du heltid och får då ut 15 664 kronor efter skatt. Vore det inte vettigt att just din lön ska sänkas?

► LÄS MER: "Jag vill bara ha en egen lägenhet – hur svårt ska det vara egentligen?"

Nu kampanjar högern om att man måste sänka lönerna för dem som redan har de lägsta lönerna, samtidigt som hyrorna borde höjas. Det kallas att ”sänka ingångslönerna” och ”marknadshyror”. Men hur ska det gå ihop? Hur har Annie Lööf, Jan Björklund och de andra räknat egentligen? Man kan ju inte rimligen både höja hyrorna och sänka lönerna?

I en studie gjord 2015 av Ramböll på uppdrag av Hyresgästföreningen skulle marknadshyror höja kostnaden med 4 099 kronor per månad för hyresgäster i hela Stockholms län. I Sverige 2016 bor unga människor redan i garderober eller på mammas soffa eller till ockerhyror i andrahandslägenheter. Eller så kan de inte flytta för att ta den utbildning de kommit in på, eller till drömjobbet, för det finns ingenstans att bo. Framförallt inte till en rimlig kostnad.

Det enda som kan hjälpa mot bostadsbrist är att bygga bostäder. Hyreslägenheter. Bra och billiga hyreslägenheter med stöd från samhället och med stort inflytande av allmännyttiga bostadsbolag utan vinstintressen. Marknaden fungerar inte när det gäller att se till att alla människor får ett hem. Den fria bostadsmarknaden har ökat friheten för bankerna att ta ut vinster på bolån, och friheten för de mest välbärgade att välja och vraka på lägenheter andra inte har råd med. Men de flestas frihet har krympt. De flestas behov av ett hem räknas inte i de borgerliga partiernas verklighetsfrånvända matteövningar. Det enda som räknas är vem som kan betala mest per kvadrat.

► LÄS MER: Nyanlända Marina: "Sänk inte min lön – jag har kämpat hårt för att få jobb"

Enligt Boverkets prognos behövs 700 000 nya bostäder fram till 2025. För att finansiera byggandet av de hyresrätter vanliga människor verkligen har råd med vill vi att staten tar över delar av risken för att finansiera byggande av hyresrätter. Ett villkor för att få ta del av lånen är att hyrorna har satts i förhandlingar med Hyresgästföreningen. Minst hälften av de nya bostäder som byggs fram till år 2020 ska vara hyresrätter.

Vi säger blankt nej till marknadshyror och sänkta löner. Vi ser inte på människor på det sättet. Vi säger nej till garderober för vissa och lyxlägenheter för andra. Dessutom kan vi räkna. För att de flesta människor ska ha någonstans att bo finns det en uträkning att ta hänsyn till: lönen måste räcka till både hyra och mat. Enkel matematik. Fler arbetande fattiga som dessutom skulle få bo på gatan eftersom de inte kan betala hyran med sina låga löner, är knappast vad Sverige behöver.

Nooshi Dadgostar

Bostadspolitisk talesperson (V)