Fakta om Klara Svensson

Född: 1987 i Höllviken.

Yrke: Professionell boxare.

Meriter: Har vunnit titeln WBC Silver i lätt weltervikt, två medaljer i europamästerskapen i boxning, tre medaljer i världsmästerskapet i boxning och femfaldig svensk mästare.

Jag har aldrig varit känd för att vara blyg. När jag har mens vet alla om det, tränare, grannar eller folk jag känt i mer än två minuter kan få en personlig uppdatering om hur mycket jag blöder för dagen. Drama queen, mellanbarn; kärt barn har många namn. Det är ju lite individuellt det där med hur mycket man vill dela med sig, och så kan det förbli.

På kulturfronten har Liv Strömquist och Clara Henry med flera belyst ämnet mens för att ta bort tabun i det här med att blöda en gång i månaden. Men i sportens värld har det varit tyst. Det var först när det brittiska tennisproffset Heather Watson åkte ur Australien Open 2015 och sa: ”Det var en sådan dag, en tjejgrej”, som denna debatt sattes igång.

►LÄS MER: Debatt: Sluta gömma undan mensen – det är ofräscht

Självklart påverkar menstruation kroppen och därmed även prestationsförmågan. Har man som yrke att prestera med kroppen kan detta vara en komplicerad sak. Men det går inte att skylla ifrån sig, att använda mens som försvar för en förlust. Är det så att man har så pass svåra komplikationer av mens så får man helt enkelt avstå från att tävla. Men jag tycker däremot att det finns mycket att lära och belysa om den kvinnliga kroppen och idrott.

Två vanliga fenomen som drabbar tjejer som idrottar är utebliven mens (amenorré) och järnbrist. För tjejer som utövar uthållighetssporter och viktklassporter så är det tyvärr vanligt att hårdträning i samband med ett för litet energiupptag leder till att mensen uteblir. Detta har forskning visat kan medföra permanenta skador med benskörhet och problem med fertilitet. Kosten är den viktigaste lösningen på denna problematik, får kroppen tillräckligt med energi så påverkas inte det kvinnliga könshormonet östrogen av belastningen och kroppen mår bra.

Viktigt är att idrottsledare runt om i landet förstår farorna med detta och jobbar aktivt för att undvika ohälsosamma konsekvenser. Jag har själv varit med om det sistnämnda, järnbrist. Denna är lömskt, den smyger sig på som en ninja och oftast förstår du inte vad det är förrän det har gått för långt.

Våren 2013 var jag aktiv proffsboxare och ensam tjej i ett boxningsstall i Hamburg. Det började med trötthet, jag kämpade på och kokade lite starkare kaffe innan morgonträningen men kände mig som ett lik. Efter en tid orkade jag till slut inte springa en kilometer utan att bli yr och flåsa med huvudvärk. Efter en grundlig läkarundersökning kallade de snabbt in mig igen. Jag hade akut järnbrist och fick fem dagar i följd åka in för att få intravenöst järntillskott. Förklaringen jag fick av läkaren var att detta är ett vanligt fenomen för tjejer som menstruerar och tränar hårt.

►LÄS MER: Moa, 21, har haft PMS i 10 år: “Alla mina förhållanden har tagit slut"

Vad jag skulle önska är fler kontroller och regelbundna blodprov i klubbar med kvinnliga idrottare. Hur mycket vi än hatar den där veckan i månaden så är detta faktiskt ett tecken på god hälsa och att vår kropp fungerar som den ska. Som elitidrottare är det just en sund och fungerande kropp som är nyckeln till framgång.

Jag hoppas att fler kvinnor inom idrotten vågar prata om mens. Det är ju faktiskt vi (inte männen) som lever med denna "gudagåva". Förbättra förståelsen och kunskapen för ett säkrare idrottssamhälle. Ansvaret ligger på oss att belysa omvärlden.

Klara Svensson, 28 år

Profesionell boxare