Denna vecka stänger ansökningen till höstens kurser och program på högskola och universitet. Många skickar hoppfullt in sin ansökan och kommer sitta som på nålar till resultaten presenteras i början av juli. Jag hoppas innerligt att många av dessa har sökt lärarutbildningen. Det behövs.

Sverige beräknas sakna 65 000 lärare inom 10 år. I praktiken innebär det större klasser och fler obehöriga lärare. Och det drabbar eleverna. Elever som förtjänar de bästa förutsättningarna de kan få. Elever vars framtid och möjligheter börjar i klassrummet. Och där är läraren den enskilt viktigaste faktorn för att alla barn ska nå toppen av sin potential.

Regeringen har nyligen presenterat en satsning på en utbyggnad av lärarutbildningen som ett led i att få bukt med lärarbristen. Behovet är stort men kärnfrågan är hur platserna ska fyllas. Det går 0,9 sökande på varje plats till grundlärare för årskurserna 7-9. Totalt antogs 15 studenter våren 2015. Våren 2014 antogs 76 stycken, så trenden går bevisligen åt fel håll. Ännu värre är det inom bristämnen som fysik, kemi, naturvetenskap och teknik. År 2013 utexaminerades endast 27 lärare i kemi för årskurs 7-9. Samtidigt går ca 500 lärare i NO-ämnen i pension varje år. Det säger sig självt att de 27 kemilärarna varken kan täcka behovet som finns på skolorna eller att 27 lärare utgör en tillräcklig grund för att bygga ut utbildningen.

Vi kan nog alla enas om att tanken på att skapa fler utbildningsplatser är en god tanke i teorin, men i praktiken är det enbart förskollärarprogrammet som har ett söktryck som berättigar en utbyggnad. Vi har i dag svårt att fylla utbildningsplatserna till övriga inriktningar. En utbyggnad kommer därmed inte att trolla fram fler lärare.

De goda nyheterna är att det finns lösningar. När vi har frågat studenter om de skulle kunna tänka sig att läsa till lärare svarar en av fyra ja. En majoritet svarar att det beror på att lönen är för låg. Läraryrket skulle alltså kunna locka många fler, men studier på högskolan kräver tid. Fyra till fem år för att bli lärare, och det kostar pengar i form av studielån. Studenter vill veta att den satsningen i både tid och pengar resulterar i ett välavlönat jobb med bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Så är det tyvärr inte i dag. En lärare har i snitt 15 minuter till att förbereda och efterarbeta en lektion. Tiden äts upp av onödigt administrativt arbete och kvar blir några minuter att fokusera på själva kunskapsbyggandet, det vill säga lektionerna och mötet med eleverna. Många väljer lärarbanan just för mötet med eleverna.

Det är bra att regeringen vill satsa på lärarutbildningen. Det ska, som Helene Hellmark Knutsson sagt, inte bara vara svårt att komma in utan även svårt att komma ut. Men det blir inte svårt att komma in när vi bygger ut en utbildning som redan i nuläget har för lågt söktryck. Och det löser definitivt inte lärarbristen. Så samtidigt som vi ökar antalet platser måste förutsättningarna för yrket förbättras i form av mindre administrativa bördor och högre lön. Sveriges unga vill bli lärare, ge dem de förutsättningar de förtjänar.

Ge dem ett attraktivt yrke.

Ditte Karlsson,
Ordförande Lärarförbundet Student