130 döda i Paris, ytterligare 300 skadade. Under fredagkvällen såg vi något av de värsta terrordåd i modern tid i Europa. Bomb efter bomb, skottlossning efter skottlossning, och slutligen en massaker på en konsert.

I takt med att mer information nådde oss och dödstalen steg, så steg också något annat – uppmaningar till att stänga gränser. Hat mot syrier. Människor som menar på att detta är ett bevis på att vi är alltför naiva när vi tar emot flyktingar.

►LÄS MER: 120 liv har släckts – nu måste vi våga välja bort rädslan

En konsekvens av att leva i ett öppet, demokratiskt samhälle är också att vi inte kan ha en fullkomlig kontroll av alla som lever i det. Precis vem som helst du möter på gatan kan, potentiellt, få för sig att dra fram ett vapen och göra dig illa. Men de är du inte rädd för, varför är det så? För att fördelarna med att leva i ett öppet, demokratiskt samhälle också gör dig trygg. Du är inte rädd för mannen som går ner för gatan för han har inget skäl att göra dig illa.

Om inget helt plötsligt får dig att bli rädd och paranoid, som en massaker på en helt vanlig plats i Paris. En massaker som kanske får dig att trots allt bli rädd för att mannen som går ner på gatan har för avsikt att skada dig – för han ser ut att komma från Syrien.

Det här är IS syfte. Deras syfte är inte att vi ska få en militär som är bättre organiserad mot terrorattentat, deras syfte är inte att vi blir bättre på vapenkontroller i det offentliga. Deras syfte är att skapa rädsla, en rädsla som i sin tur föder hat och irratinalitet. Att rädslan ska få oss att stänga ner våra gränser och bli misstänksamma mot de som redan är här. Att människorna som flytt hit ska hatas och därav hamna i utanförskap.

Om vi låter rädslan göra det här med oss och vårat samhälle så spelar vi IS rakt i händerna. IS vill ha makt, de får inte makt av en flyende befolkning som hittar stöd och bundsförvanter på andra platser. De skapar makt genom att tvinga folk att stanna. Rasera deras liv och hem för att sedan återuppbygga, men på deras villkor, med en befolkning styrd av rädsla. De skapar makt genom att nå ut till till de som lever i ett samhälle där de hamnat i utanförskap, ett samhälle vars befolkning ändå tror att de är terrorister oavsett vad.

►LÄS MER: Madonnas känslosamma tal: Bara kärlek kan förändra världen

Rädslan är förståelig, ilskan likaså, men rikta den rätt. Rikta den inte mot alla som flyr IS blodbad, som inte har något kvar, som är rädda och flyr för sina liv. Människor som har mycket större skäl att hata IS än vad du, förhoppningsvis, någonsin kommer ha. De här människorna är inte emot oss, de är våra största bundsförvanter i kampen mot IS. Så länge vi inte låter terror göra oss irrationella och straffa de människor som förlorat mest.

Låt istället ilskan riktas mot IS, mot vad de själva säger sig ha gjort i Paris och mot vad de gjort mot alla flyktingar som strömmar hit. Förenas samtidigt i omtanke för alla offer. Alla offer i Paris och alla offer för kriget. De är nämligen alla offer för samma förövare, oavsett hemvist, oavsett utseende. I omtanke gör vi alla offer starkare samtidigt som vi gör IS svagare.

Hanna Fridén

Journalist och illustratör