Isak Skogstad, 22. Ordförande i Lärarnas Riksförbund Studerandeförening, som organiserar 18 000 lärarstudenter och syv-studenter. Studerar själv till ämneslärare.

Det finns inga enkla förklaringar till tragedin i Biskopsgården. Men segregationen i Göteborg får uppgivenheten i förorterna att gro. Detta märks inte minst i skolorna, med stora skillnader i kvalitet som drabbar de mest utsatta. En av orsakerna är det fria skolvalet, skriver Isak Skogstad från Lärarnas Riksförbund Studerandeförening.

Det är svårt att finna ord för att beskriva tragedin som har inträffat i Biskopsgården. Lika svårt är det att veta exakt varför dödsskjutningarna på Vårväderstorget inträffade. En förälder berättade i tv hur lärarna på skolorna i Biskopsgården är uppgivna. Klasserna är för stora, arbetsron är undermålig och resurserna otillräckliga. Mer än två av tre elever på Ryaskolan i Biskopsgården uppnådde inte kunskapskraven i två eller fler ämnen förra året. På Trulsegårdsskolan som tillhör samma stadsdelsförvaltning, men ligger i Torslanda, var det knappt var tionde elev. Trots att skolan ska vara likvärdig har skillnaden i betygsresultat mellan olika skolor fördubblats sedan slutet av 1990-talet, vilket är en konsekvens av det fria skolvalet.

Skolvalet nyttjas primärt av privilegierade grupper som undviker underprivilegierade grupper, vilket orsakar en ökad segregation. Det har kallats för en frihetsreform, som genom att konkurrensutsätta skolan skulle leda till att vi fick världens bästa skola. I efterhand kan vi konstatera att ett kliv fram har blivit två kliv tillbaka. Stora kvalitetsskillnader i skolsystemet drabbar alla elever och leder till ett sämre skolresultat. Det fria skolvalet har slitit isär Sverige. Att det skulle vara den ökade boendesegregationen som är orsaken till de ökade kvalitetsskillnaderna mellan skolor är en myt. I bostadsområden med en hög andel familjer som får försörjningsstöd väljer många en skola som ligger längre bort, men det är inte barnen till de utsatta föräldrarna som väljer bort den närbelägna skolan.

För 20 år sedan diskuterades det i Finland hur resultatet i den finska grundskolan var undermåliga. Aktuella internationella undersökningar av elevernas resultat där Finland ingick i fanns inte, utan påståendena om resultaten byggde på anekdotisk evidens. Lösningen på den finska skolans problem diskuterades och det ansågs att de skulle anamma den svenska modellen med marknadslösningar. Fritt skolval skulle leda till en förbättrad finsk skola. När PISA-undersökningen presenterades och det uppdagades att Finland låg i topp upphörde förespråkarna av marknadslösningar att höras. Här på hemmaplan är de mer högljudda än någonsin. Jag räknar dagarna tills jag får se hur förespråkarna av det fria skolvalet tar ställning till huruvida det vore en god idé för Finland att införa det.

Det fria skolvalet är inte skrivet i sten. Att lärare och skolpersonal ska lägga ner tid och resurser på att marknadsföra skolan på en konkurrensutsatt marknad är ett bakslag för hela skolväsendet samt lärarnas profession. I kläm hamnar förortens barn och ungdomar vilkas skolor utarmas på resurser. Det riktiga frihetsreformen vore införandet av en nationellt likvärdig kunskapsskola som ger alla elever, oavsett vilken skola man går i, en chans att utvecklas till sin fulla potential. "Education is the key to unlock the golden door of freedom", sa George Washington Carver. Nyckeln ska användas för att öppna upp dörrar, inte låsa in de redan utsatta.

Isak Skogstad