Kära vita svenskar,

Denna text kommer främst att läsas av vita svenskar och det är av denna anledning jag ber om er uppmärksamhet. Att granska sig själv och de privilegier man har kan ibland vara svårt, så låt mig hjälpa er en bit på traven.

► LÄS MER: "Rasismen i Sverige är på riktigt – så sluta förminska våra upplevelser"

Jag vill redovisa några begrepp som är viktiga för mig och många andra rasifierade. Dessa begrepp gör den rasism vi utsätts för i samhället mer begriplig och kontextuell. Om ni inte redan känner till dem vill jag att ni bekantar er med dessa termer.

· Vithetsprivilegier. Det innebär kort och gott att man har ett privilegium och oftast omedvetet reproducerar dessa privilegier. Hur känns begreppet? En vanlig känsla när man har ett privilegium är att instinktivt reagera med "detta gäller inte mig". Men låt mig bara klargöra att privilegier oftast är något som man har bär med sig omedvetet, och således reflekterar man inte över det. 

· Strukturell rasism. Något man som vit svensk inte riskerar att utsättas för. Den strukturella rasismen förstås bäst som en form av maktstruktur. Ni, kära vita svenskar, behöver inte oroa er över att bli nekade jobb på grund av er hudfärg, hårfärg eller ert utländskt klingande namn. Detta eftersom vi lever i ett hegemoniskt samhälle där ni vita svenskar oftast befinner sig högst upp i hegemonin, vilket innebär att ni har tillgång till makt. Att befinna sig högst upp i hegemonin innebär att man har tillgång till olika maktstrukturer i samhället, som pengar, status och ett brett nätverk av kontakter.

· Rasifiering. Ett samhällsvetenskapligt begrepp och teoretiskt perspektiv som beskriver hur människor ses som stereotyper utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Ras ses som enligt denna teori som en social konstruktion.

· Färgblindhet. I dagens Sverige förespråkas oftast en så kallad färgblind inställning för att bekämpa rasismen och diskrimineringen i samhället. Det innebär att man inte vill se den hudfärg, hårfärg eller ras – läs etnicitet, om ni inte känner er bekväma med ordet ras - som den rasifierade individen besitter.

► LÄS MER: Afrofobiska hatbrott fortsätter öka

Att förespråka en färgblind strategi för att bekämpa rasismen i samhället är naivt och farligt. En färgblind strategi skulle beröva rasifierade de erfarenheter de har av rasism, i en färgblind värld berövas också rasifierade de ord och begrepp som är så välbehövliga för dem som utsatts för strukturell rasism. 

Hoppas att ni hänger med i vad jag försöker vad jag försöker säga?

Jag tror att ni, liksom mig och många andra antirasister, vill bekämpa rasismen och diskrimineringen i samhället, men detta kan man inte göra om man blundar för det komplexa samhälle vi lever i, där en människas hudfärg faktiskt spelar roll hur hens liv kommer att se ut.

Låt mig ta afrosvenskar som ett exempel. Detta för att de tillhör en av de mest diskriminerade grupperna i samhället, men också av personliga skäl, då jag själv är afrosvensk och har upplevt rasism och diskriminering. Afrosvenskar riskerar att i högre utsträckning utsättas för hatbrott i offentliga miljöer, och i regel har de en lägre utbildningsavkastning än vita svenskar. Afrosvenskar riskerar även att dö i förtid, detta för att afrosvenskar har sämre tillgång till vård och oftast har ett fysiskt arbete enligt Afrofobirapporten 2014.

► LÄS MER: "77 år har gått sedan Kristallnatten – trots det tas inte judehatet på allvar"

Om vi på allvar vill lösa de problem vi har i samhället med normalisering av rasismen och den utbredda diskrimineringen på bostads- och arbetsmarknaden, så måste vi tala mer om hudfärg 2016 och kasta den färgblinda metoden i papperskorgen. 

Tack för ordet.

Mattias Järvi

Grundare av nätverket Fokus afrofobi