Kristdemokraternas nya ledare står för en klassisk konservatism. Om partiet tar steget ut ur Moderaternas skugga har Ebba Busch Thor alla möjligheter att bli en svensk version av "Järnladyn", skriver Karl Sigfrid, debattör och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna.

Ebba Busch Thor blir en dominerande kraft i svensk politik under de kommande årtiondena. Hon kommer inte bara att lyfta sitt parti tryggt över riksdagsspärren utan även bli den första kristdemokratiska ledare att på allvar sätta sitt parti i debattens centrum. Inte för att hon "går genom tv-rutan", som proffskommentatorer ytligt har uttryckt det, utan för att hon har två saker som de flesta politiker saknar: Modet att sticka ut och det intellektuella självförtroende som krävs för att stå emot när etablissemanget ska trycka ner uppstickaren i fållan.

Göran Hägglund försökte flera gånger under sin tid som partiledare förnya Kristdemokraterna. Mest uppmärksamhet fick för sin slogan "verklighetens folk". Tanken var att partiet skulle bli mer som de amerikanska republikanerna. De skulle vara ett alternativ för vanligt folk som rynkade på näsan åt elitens moralkakor – människor utanför Stockholm som föredrog fotboll, öl och frihet framför premiärmingel, rosévin och genusanalys. Problemet var bara att Hägglund inte presenterade någon politik för de öldrickande fotbollsfansen i Skövde. Någon dag efter att konceptet verklighetens folk lanserades föreslog Hägglund lördagsstängt på Systembolaget.

Ironiskt nog är Hägglundkritikern Busch Thor som gjord för att fylla den avgående ledarens slogan med innehåll. Medan Hägglund har låtit sig formas av ledarskribenter, pr-konsulter och andra Stureplansnära opinionsbildare verkar Busch Thor vara en person som litar till sitt eget sunda förnuft. Denna självtillit är den enskilt viktigaste förutsättningen för framgång.

Trots att hon ännu inte är vald har hon redan stormat in i debatten med tydliga besked om vad hon står för: Ett starkare försvar, ett avreglerat näringsliv och en mindre klåfingrig familjepolitik. Med andra ord, en klassisk konservatism. Hon lär inte få så många vänner bland de professionella tyckarna, men desto mer stöd bland hårt arbetande människor som är mer intresserade av en fungerande vardag än av att bekämpa dolda samhällsstrukturer.

En förutsättning för att Kristdemokraterna ska bli ett stort parti är att de tar steget ut ur Moderaternas skugga. De måste kasta av sig den socialpolitiska tvångströjan och tala med auktoritet om samtliga tunga politikområden. När de lägger politiska förslag måste förslagen vara seriösa och genomförbara – något som inte är självklart för ett småparti.

Det som framför allt skiljer ett stort parti från ett litet parti är att stora partier har statsmannamässiga ledare. De tar konflikter när det behövs, men de prioriterar Sveriges bästa framför billiga politiska poänger.

Ebba Busch Thor har alla förutsättningar att förnya Kristdemokraterna och ta kommandot över den politiska agendan. Kanske är det en svensk Margaret Thatcher som är på väg att kliva ut i strålkastarljuset.

Karl Sigfrid

Tidigare riksdagsledamot (M)