Vi skriver den 4 augusti 2014. Skogsbranden i Västmanland täcker en kvadratmil och har nått de sydligaste delarna av Norbergs kommun. Myndigheterna förbereder en möjlig evakuering av centralorten. Kommunens webbplats har dukat under för besökstrycket sedan flera dagar, och man hänvisar till Länsstyrelsens webb för aktuell information.

Sent på kvällen sprids ett rykte att planerna ska sättas i verket; Norberg ska evakueras. Då kraschar även Länsstyrelsens webbplats. Oro och förvirring följer.

Nu, nitton månader senare, utsätts en stor del av de svenska nyhetssajterna för en samordnad överbelastningsattack och försvinner i flera timmar.

► LÄS MER: Samordnad attack mot nyhetssajter

Väldigt lite är ännu känt om attacken. Den tillgängliga trafikstatistiken tycks visa att angreppet kom via ryska nätverksförbindelser, men det ligger i sakens natur att den här typen av angrepp sällan kommer direkt från förövarna. I stället använder de diverse tekniska knep för att få stora mängder oskyldiga datorer att skicka nätverkstrafik till offret. Det man ser i mottagaränden är alltså ofta trafik från en oskyldig tredje part.

Vi vet inte vem som låg bakom attacken. Det kan ha varit brottslingar som försöker utpressa offren på pengar. Det kan ha varit aktivister av allehanda kulörer. Det kan ha varit ett gäng uttråkade sextonåringar. Det kan till och med ha varit Ryssland som övade ett IT-angrepp.

De verkliga skadeverkningarna av angreppet är minimala. Etermedia fortsatte fungera, de flesta mindre mediesajterna påverkades inte. I morse kom tidningen i brevlådan som vanligt. Ett angrepp på demokratin och det fria ordet? Nåja.

Men det som verkligen oroar mig är inte det här angreppet i sig, utan det faktum att angreppet överhuvudtaget gick att utföra. Så bräcklig är vår infrastruktur.

Många röster säger att tidningarna borde varit förberedda, att de enkelt borde kunna koppla över till en alternativ webbsajt. Det är sant, det borde de, men det kostar pengar och tidningarnas plånböcker krymper.

Erfarenheten visar att vi har stora problem att upprätthålla fungerande elektroniska kommunikationskanaler i ett krisläge, även utan att någon avsiktigt försöker sabotera dem. När internet är den primära kommunikationskanalen och medborgarna är vana att ha tillgång till den senaste informationen via sin dator eller smarta telefon, måste myndigheter, landsting och kommuner bli bättre på att bygga robusta tjänster. Samhällsviktiga funktioner måste ha beredskapsplaner vid IT-problem, oavsett vad som orsakar dem.

► LÄS MER: Jack Werner: "Varför skulle någon vilja tysta nättidningar? Här är ett förslag"

Men sanningen är att det faktiskt är det klassiska beredskapsrådet som fortfarande gäller: stäng dörrar och fönster, lyssna på radio. För Sveriges Radio är den enda tillförlitliga kommunikationskanal vi har.

Det är här problemets kärna ligger. Ju mer avancerade och effektiva systemen blir, desto bräckligare blir de. Och desto viktigare är det att det finns enkla, robusta reservsystem.

Du, läsare, äger du ens en vanlig batteridriven transistorradio längre? Om inte, gå ut och köp en idag. Den kan vara viktigare än du tror. 

Leif Nixon

IT-säkerhetsanalytiker