På tåget från Östermalmstorg mot Slussen hamnade jag i centrum av en fullsatt tunnelbana. 

Jag stod upp med min svarta sportbag och lyssnade på musik.

► LÄS MER: "Du som skällde ut en oskyldig muslim i t-banan borde skämmas"

Hade varit och tränat tidigare, sprungit ärenden på Östermalm och nu var jag på väg hem, på tåget mot Slussen.

Jag blev iakttagen av samtliga resenärer. 

En kvinna i synnerhet.

Brunett, kanske 50-55 år gammal. 

Hennes blick är ettrig och ihärdig. 

På snudd att hon skakar lite i ansiktet.

Jag tänker att jag ska se så lydig ut som möjligt. Behaga henne. Demonstrera på något sätt att jag är en av "de goda".

Det är absurt, men det är okej.

Kolla inte runt, för då ser du misstänksam ut. Kolla inte rakt på henne, för då ser du misstänksam ut. 

Demonstrera en närvaro, så länge den inte är för närvarande.

När vi passerar T-centralen och ska börja rulla in mot perrongen i Gamla stan får kvinnan nog.

Hon skriker något. 

Jag tar ut mina hörlurar.

"Öppna din väska!"

Att uppmärksamma vardagsrasism och dylikt i all ära, men i situationen som råder har jag aktivt valt att lägga allt sånt åt sidan. Det finns helt enkelt inte rum eller tid för sånt just nu. Folk är rädda, så vi får hjälpas åt.

► LÄS MER: "Boxningen har hjälpt mig överleva i ett rasistiskt samhälle"

Jag vet inte vad jag ska säga. 

"Absolut", mumlar jag fram. 

Öppnar väskan.

Där ligger träningskläder och en blöt handduk.

Hon fnyser och tittar ut genom fönstret.

Jag fick inte ett "sorry" eller ens ett "okej".

Min spontana reaktion på det hela är att jag tycker synd om henne, jag tycker det är för jävligt och tragiskt att hon ska behöva gå rädd i vardagen, jag är agnostiker, jag hatar krig och terror jag också.

Men vad händer, Sverige? Vad sysslar vi med? Varför väljer vi läger? Varför delar vi in oss i lag?

Förstår ni inte att det är precis det de vill? Förstår ni inte att allt detta, oavsett var ni står i saken, existerar endast och absolut endast på grund av en enskild eller ett flertal individers ekonomiska och politiska intresse? På grund av deras intresse i att vi gör skillnad på varandra?

Låt inte detta dela upp oss. 

Vi är bättre än våra föregångare. 

Vi ska vara det i alla fall.

Mazlum Punar

Fotnot: Inlägget publicerades ursprungligen på Facebook.