Undersökningen

Hälften av lärarna uppger i Novus-undersökningen att de ibland, sällan eller aldrig får vikarie. Endast 4 procent får alltid vikarie. Gymnasielärarna sticker ut – 6 av 10 uppger att de sällan eller aldrig får vikarie (59 procent). 1 400 har svarat på enkäten och svarsfrekvensen är 61 procent.

Enligt en annan undersökning från Lärarförbundet menar 20 procent av gymnasielärarna att eleverna inte får den garanterade undervisningstiden, som de har rätt till. Troligtvis är den siffran långt högre eftersom 59 procent av gymnasielärarna svarar att eleverna sällan eller aldrig får en vikarie.

Källa: Lärarförbundet, Novus

Det råder lärarbrist i Sverige. SCB spår att det kommer saknas 65 000 lärare inom tio år, men redan i dag märks lärarbristen av i skolvardagen.

Ett exempel är svårigheten att hitta vikarier. En ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar att lärare i hälften av alla fall sällan eller aldrig får en vikarie. Endast fyra procent anger att de alltid får vikarie.

Konsekvensen blir att klassen lämnas utan lärare, och därmed långt sämre möjligheter till kunskapsinhämtning. Idag presenterade OECD sin rapport om den svenska skolan och dess resultat. I rapporten konstaterar man att genomgripande förändringar måste ske i den svenska skolan om kunskapsresultaten ska höjas.

Men hur ska kunskaperna bli större om lärarna blir färre?

Gymnasielärarna sticker ut i Novusundersökningen – 6 av 10 uppger att de sällan eller aldrig får vikarie. I gymnasieskolan finns inte tillsynsansvaret som finns i de lägre årskurserna, men det finns aldrig några godtagbara skäl att lämna eleverna vind för våg.

Vikariebristen ökar pressen på lärarna, som är en av de yrkesgrupper som har den högsta arbetsbelastningen och sjuknärvaron.

Arbetsbelastningen för de friska lärarna ökar eftersom de tvingas täcka upp för en kollega. Stressen ökar också bland eleverna när de går miste om undervisning. Det finns ett tydligt samband mellan sjuka lärare och lägre elevresultat.

En granskning av relationen mellan lärarnas sjukskrivningar och elevernas resultat visar att både meritvärdet i år 9 och andel som slutför gymnasieskolan är lägre i de kommuner där lärarna har en hög frånvaro.

Det finns tre huvudsakliga anledningarna till att en vikarie inte tillsätts:

1. Skolledaren har svårt att hitta en vikarie.

2. Budgeten från huvudmannen räcker inte till.

3. Lärarnas arbetsbelastning är så hög att de inte hinner täcka upp för varandra.

Skolledare gör sitt yttersta, men i brist på lärare, resurser och tid blir åtgärden alltför ofta en inställd lektion eller till exempel filmvisning. Men filmvisning utan pedagogisk idé kan aldrig ersätta en lärare. Lärarförbundet och Sveriges elevråd (SVEA) kräver att:

• Eleverna får sin garanterade undervisningstid. Utan lärare kan elevernas kunskapsinhämtning inte garanteras.

• Grundbemanningen av lärare ökar. Regeringen och huvudmännen måste göra mer för att skapa bättre förutsättningar så att lärarna kan bli fler.

• Kompetenta vikarier sätts in när ordinarie lärare är sjuk. Vikarier utgör ett gott komplement till ordinarie lärare och säkerställer att varken kunskap eller elevernas välmående riskeras.

Lärare brukar ange att det bästa med yrket är eleverna. Men både lärare och elever måste ges rätt förutsättningar om kunskapsresultaten ska höjas. Menar regeringen allvar med denna utmaning måste man därför ta lärarbristen på större allvar.

Fina ord och löften räcker inte, det måste till ännu fler konkreta åtgärder så eleverna får den undervisning de har rätt till. För kunskap kommer inte av sig själv.

Matilda Hellström, ordförande  Sveriges elevråd – SVEA

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet