DEBATT: I dag debatterar riksdagen förslaget från regeringen om att skicka en svensk väpnad styrka till Irak för att delta i den militära utbildningsinsats som genomförs i kampen mot terroristorganisationen ISIL eller IS som den också kallas.

Sverige deltar, ihop med alla andra EU:s medlemsstater, i den internationella koalition som bildats för att på olika sätt bekämpa ISIL. Hittills har Sverige agerat på tre sätt:

För det första politiskt för att nå en långsiktig lösning på de underliggande problemen i regionen som har gett ISIL fotfäste. Vi gör det i form av vår uppbackning av FN:s arbete att finna en lösning på våldet i Syrien och genom att verka för ett demokratiskt, inkluderande och sammanhållet Irak. En långsiktigt hållbar lösning måste vara politisk och bygga på att alla folkgrupper och religiösa minoriteter respekteras.

För det andra för att lindra lidandet. Vi ger ett omfattande humanitärt stöd och vi stödjer även insatser för långsiktig stabilisering i Irak. Vi agerar även för att hindra sympatisörer att resa för att delta i terrorism.

För det tredje har vi ett generöst flyktingmottagande. Sverige har sedan Syrien/Irakkrisens utbrott tagit emot cirka 70 000 flyktingar. Därmed är vi, efter Tyskland, det EU-land som har tagit emot flest.

Men det är uppenbart att Irak befinner sig i ett läge där det även krävs militärt stöd för att stoppa ISIL.

I början av april lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att Sverige ska delta i den militära utbildningsinsatsen i Irak – precis som Finland, Norge och Danmark redan har fattat beslut om – och då i den del som genomförs i den kurdiska regionen i norr, KRG.

Regeringen föreslår att en svensk väpnad styrka bestående av 35 personer ställs till förfogande under 2015 för att delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den internationella koalitionen. Om säkerhetssituationen skulle försämras föreslås att Försvarsmakten ges möjlighet att tillfälligt utöka styrkan till att omfatta 120 personer för evakuerings- och förstärkningsinsatser.

Irak har begärt stöd från världssamfundet till de irakiska försvarsstyrkorna. Regeringens beslut är grundat just på denna begäran om stöd för att stoppa ISIL. Inbjudan från den irakiska regeringen innebär att insatsen vilar på en solid folkrättslig grund.

Det planerade svenska styrkebidragets främsta uppgifter kommer att vara utbildning och rådgivning till de irakiska försvarsstyrkorna, den kurdiska peshmergan, i de norra delarna av landet. Det kan handla om stabstjänst, sjukvård, försvarsstrid, detektering av sprängladdningar liksom humanitär rätt och genderfrågor. Det svenska styrkebidraget ska stå under svensk nationell ledning och kontroll under insatsen. 

Det är viktigt, och en fin svensk tradition, att vi har bred politisk enighet kring den här typen av frågor. Jag hoppas att vi kan ha det också kring denna insats. De svenska kvinnor och män som sänds ut i världen ska känna att de har vårt fulla, odelade stöd.

ISIL:s härjningar är skoningslösa. Aggressiviteten och hatet tycks sakna gränser. Dess mål är att inge fruktan så att motståndet ger vika och våldet kan triumfera. Det får inte ske.

Därför är den internationella koalitionens insatser mot ISIL avgörande. Samarbetet mot terrorismen är nyckeln till framgång.

Margot Wallström

Utrikesminister (S)