Tyngre politiker än ungdomarna i LUF Stockholm har bittert fått erfara svårigheten att diskutera lagstiftning kring udda former av sex. Dåvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson redogjorde exempelvis i full detalj för gränsdragningsproblematiken som en lag mot djursex skulle medföra. Det blev för roligt för att inte medvetet missförstå.

Sak samma när LUF Stockholm i helgen behandlade 71 motioner, där två kom att beröra liknande frågor. En handlade om att var och en bör få bestämma vad som händer med ens kropp när man är död. Att kunna få sin aska strödd vid någon betydelsefull plats, eller att organ och kroppsdelar ska kunna tas tillvara. Rent teoretiskt skulle någon kunna testamentera sin kropp till en person som vill utföra sexuella handlingar med den, så kallad nekrofili.

► LÄS MER: LUF i Stockholm: Legalisera incest och nekrofili

Blotta tanken väcker förstås äckelkänslor och inbjuder till lustigheter. Reaktioner som dock är både omogna och orättvisa. De bygger på den tröttsamma missuppfattningen att den som vill att något ska vara lagligt därmed tycker att det är problemfritt eller bra. I själva verket finns fullt av exempel på destruktiva och motbjudande beteenden som är tillåtna. Alla har exempelvis friheten att bajsa i en kopp och äta det (googla inte nu, för det finns faktiskt minoriteter som ägnar sig åt sådant). Det är inte olagligt, trots att det är hälsofarligt. Men bara en svårt korkad person skulle anklaga svenskar för att gilla bajsätande för att denna osmaklighet inte är förbjuden. Och trots att lagen tillåter det avstår de allra flesta gladeligen.

Men en del vill göra sjuka och äckliga saker och ett samhälle måste någonstans rymma även dem. Att inte tvinga sina levnadsval på alla andra är en bra början. Det innebär också friheten att välja bort sjuka saker som många råkar gilla. Alla måste inte se Melodifestivalen, rösta på Socialdemokraterna eller dansa ”små grodorna” på midsommar. Visst finns det gränser för friheten. Men stor frihet är en självklarhet i civiliserade samhällen. Få anser att staten ska lägga sig i om byxmyndiga människor har sex med varandra, så länge båda samtycker. De flesta utsträcker denna frihet till sexuella praktiker de själva aldrig skulle tänka sig.

► LÄS MER: Erik har sex med djur: "Jag följer inte lagen"

Gränsdragningen hamnar då vid det udda och anstötliga, som LUF-motionen om att samtyckande syskon ska kunna ha sex med varandra. Mot detta finns ett starkt tabu, av goda skäl. Om de får barn finns en betydande risk för allvarliga hälsoproblem. Detta är frihetens legitima gräns, när någon annan löper stor risk att skadas. Men skadas någon av själva samlaget? Högst tveksamt.

Frågan om sexakten ska förbjudas är därmed högst legitim. Om än en teoretisk övning. Rättsfallen inskränker sig till något enstaka per år. Andra former av sex än vaginalt samlag är tillåtna, också mellan samtyckande syskon. Incest mellan samtyckande är dessutom eller var tills nyligen legalt i bland annat Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg utan att därmed vara utbrett. Europavännen Carl B Hamilton har mig veterligen inte kallat dessa länders politiska ledare ”puckon”.

I sådana termer avfärdade han däremot LUF Stockholm. Att på det viset vilja döda diskussionen är att förgripa sig på redan så gott som avsomnade politiska ungdomsförbund. Det är både osmakligt och dumt (men bör förstås vara lagligt). Var ska frihetliga principer och dess gränser diskuteras om inte i ett liberalt ungdomsförbund? 

Mattias Svensson

Liberal debattör