För en tid sedan träffade jag en ung tjej i en av våra större städer. Hon sa något som jag fortfarande bär med mig och tänker på flera gånger i veckan. Hon berättade, rakt men också fyllt med sorg, att hon aldrig skulle komma på tanken att berätta om sin romska bakgrund för någon i sin omgivning. Inte i skolan, till vänner eller i sina sociala medier. Hon hade bestämt sig för att hon skulle göra allt hon kan för att hennes romska ursprung inte skulle kunna begränsa hennes möjligheter i livet. Hon hade gjort bedömningen att hennes chans till en bra utbildning, ett arbete och bostad är större om hon väljer att dölja sin egen bakgrund, historia och identitet.

►LÄS MER: En lång historia av förtryck och fördomar förklarad på 151 sekunder

Dessvärre är hon inte den enda som gjort detta vägval. Vilket tydliggör dels utsattheten men framförallt våra gemensamma återstående utmaningar. Vi som vet att ett samhälle som frigörs från rasistiska värderingar och diskriminerade strukturer är ett starkt samhälle måste fortsätta vårt samhällsbygge.

Arbetet inleddes redan under den förra regeringen. Bland annat genom ett strategiskt arbete i fem pilotkommuner – ett arbete som i utvärderingar på flera sätt visat sig vara framgångsrikt. 

Den verksamhet med så kallade brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens som utbildats och arbetat inom skolan och socialtjänsten har gett särskilt positiva resultat. Allt fler romska barn går i förskolan. Allt fler romska elever slutför grundskolan och flera kommuner upplever att brobyggarna har bidragit till att fler romer får tillit till myndigheterna.

Arbetsförmedlingens motsvarighet till brobyggare har bland annat bidragit till att flera hundra romer har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, kommit ut i praktik eller fått ett arbete.

För knappt en månad sedan tog regeringen ytterligare steg för romsk inkludering. Borås, Gävle, Haninge, Stockholm och Uppsala utsågs till utvecklingskommuner. Dessa kommuner ska säkerställa att verksamheter, samordning och uppföljning bedrivs för romsk inkludering.

Regeringen har avsatt 58 miljoner kronor för arbetet 2016–2019 och flera insatser har redan beslutats under våren för att arbetet ska spridas, utvecklas och fördjupas. Nu lägger regeringen i en ny växel – med fokus på att: involvera fler romer i arbetet, involvera romska flickor och kvinnor samt sprida kunskap om romers historia, situation och position som nationell minoritet.

LÄS MER: Elin, 20, sprider kunskap om romer – för att stoppa diskrimineringen

I grund och botten handlar detta arbete om att stärka romers individuella möjligheter att förändra sin egen verklighet, men samtidigt också våga se och förändra de strukturer som diskriminerar och begränsar romers tillgång till sina mänskliga rättigheter. 

Det räcker inte att enbart arbeta med romers egna verktyg och vägar in på exempelvis bostadsmarknaden. Vi måste också arbeta mot den strukturella diskrimineringen som romer möter där och i andra delar av samhället.

Visserligen sker det mycket som förbättrar situationen för svenska romer. Men den unga kvinnans berättelse om att inte vilja berätta om sitt eget ursprung visar att det mesta återstår att göra. Mitt mål är att hon, och alla andra, med självklar stolthet ska kunna berätta om sin romska bakgrund och att den ska berika möjligheterna i livet, inte begränsa dem.

Alice Bah Kuhnke

Kultur- och demokratiminister (MP)