SLUTREPLIK: Gulan Avci och Maria Nilsson från Liberala Kvinnor vilseleddes att tro att vår förra artikel handlade om den svenska utrikespolitiken och försvarsmakten, vilket rubriken (som inte formulerats av oss) antydde.

Artikeln fokuserade på strukturellt våld, så som hatbrott och mäns våld mot kvinnor, som det säkerhetspolitiska problem det förtjänar att benämnas som. Vi skulle gärna sett en debatt om detta, men får i stället reda ut en rad felaktigheter i Avci och Nilssons replik.

Nej, Feministiskt initiativ vill inte ”avveckla hela det svenska försvaret”. Många verksamheter som i dag ligger inom försvaret är centrala för att kunna bedöma säkerhetshot, arbeta konfliktförebyggande, och hantera kriser, katastrofer och andra säkerhetshot. De är exempel på områden inom försvaret vi menar behöver ökade resurser – inte mindre. Däremot vill vi successivt rusta ned det militära, på sikt. En fråga som FN redan uppmanar sina medlemsländer att göra – det är inget som Fi har uppmanat FN till.

Nej, Fi förutsätter inte att Sverige eller andra länder agerar helt isolerat från omvärlden. Ett tämligen luddigt påstående, som verkar helt fastlåst i tänkandet att det bara existerar militära relationer? För den intresserade så återfinns åtskillig läsning på vår hemsida om hur Fi ser på världspolitiken, global solidaritet, internationella organisationers roll, internationell handel, EU, etc.

Nej, Fi har inte sagt att ISIS/Daesh halshuggningar, Putins krig i Ukraina, Boko Harams terrordåd mot kvinnor är orsakat av kolonialismen. Men även Liberala Kvinnor borde kunna se att det patriarkala våldet återkommer i dessa exempel, annars får vi nog rekommendera även er lite grundläggande genuskunskap.

Nej, Fi presenterade inte förslag i artikeln som har direkt ”bäring på kvinnor som lever under hot om kidnappning i Nigeria, våldtäkter i Syrien eller östra Ukraina”, helt enkelt på grund av artikeln presenterade förslag på åtgärder mot det strukturella våldet i Sverige.

Nej, Fi bortser inte från att kvinnor drabbas hårdast i konfliktzoner. Berörda artikeln handlade inte om konfliktzoner, men vi har tidigare haft debatter (https://feministisktperspektiv.se/2014/09/13/veronica-svard-svarar/ ) med just Liberala Kvinnor om att ni i er ivrighet att alltid vilja ta till vapen bortser från all den kunskap som visar att våldet mot kvinnor eskalerar i väpnade konflikter.

Nej, vi är ingen inåtvänd rörelse som ”ägnar sig åt navelskåderi hellre än att hjälpa sina medsystrar som vädjar om vår hjälp”. Tvärtemot Liberala Kvinnor så lyssnar vi på kvinnoorganisationernas och den kvinnodominerade internationella fredsrörelsens tydliga budskap: de efterfrågar humanitärt bistånd, ökat politiskt inflytande och ökat inflytande i fredsprocesser – inte militarism.

Nej, vårt förakt mot USA gör inte att vi ”motsätter oss varje svensk insats för fred i världen.” Vi stödjer en mängd fredsfrämjande insatser Sverige gör, och de flesta är ju inte militära. Vår säkerhetspolitik fokuserar på förbättrat konfliktförebyggande och konfliktlösande arbete. Och i de fall det förebyggande arbetet misslyckats menar vi att FN är den organisation som bör ha mandatet att bedöma om det krävs en tillfällig militär insats för att hejda en våldsspiral.

Det är tragiskt att Liberala Kvinnor inte vill diskutera strukturella våldet, som globalt sett skördar fler offer än världens väpnade konflikter tillsammans. Miljontals kvinnor som utsätts för mäns våld ropar efter stöd och skydd, och tiotusentals av dessa rop släcks varje år. Det är ett ständigt pågående lågintensivt krig som måste få ett slut!

Gudrun Schyman,
Partiledare Feministiskt initiativ

Sissela Nordling Blanco,
Partiledare Feministiskt initiativ

Victoria Kawesa,
Ledamot i partistyrelsen för Feministiskt initiativ

Veronica Svärd,
Feministiskt initiativs försvarspolitiska skuggutskott