Minst 34 000 personer är hemlösa i Sverige i dag. Många av dem har problem med missbruk och psykisk ohälsa. Nu krävs en tak-över-huvudet-garanti och ett samlat ansvar från myndigheter för att förhindra att människor hamnar mellan stolarna, skriver företrädare för Stockholms stadsmission.

SVT:s Uppdrag granskning visar i reportaget ”Mellan stolarna” på ett grovt systemfel som gör att personer som lider av psykisk ohälsa och/eller har missbruksproblem återkommande hamnar mellan stolarna på grund av brist på ansvar. 

I dag lever cirka 34 000 personer i hemlöshet enligt Socialstyrelsens senaste rapport, baserat på en tvärsnittsräkning från 2011. Totalt 13 000 av dem beräknas ha missbruks- och beroendeproblem. 10 200 uppges i samma rapport lida av psykisk ohälsa. Dessa siffror är både gamla och i underkant - många hemlösa är inte kända vare sig hos myndigheter eller hos frivilligorganisationer.

Stockholms stadsmissions uppdrag innebär i praktiken att hjälpa till med akuta basbehov och sovplats via och i samarbete med socialtjänsten. Utöver det erbjuder vi ombud för de som lever i hemlöshet som stöd i att tillgodose basbehov och rättigheter, till exempel för att ompröva myndighetsbeslut. Majoriteten - de som varje dag lever med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblem - menar att det är omöjligt att få basala behov tillgodosedda utan hjälp av ett ombud. Att de blir bollade fram och tillbaka mellan olika insatser och stadsdelar eller kommuner. Ingen instans vill eller kan som lag- och regelverket ser ut i dag hjälpa till med situationen i sin helhet. Ingen bär i dag det fulla ansvaret.

I linje med statens missbruksutredning föreslår Stockholms stadsmission att:

– Regeringen ska ta bort det dubbla ansvaret för personer som lider av psykisk ohälsa och missbruk, och ge landstinget i uppdrag att ta behandlingsansvaret, medan kommuner fortsättningsvis ansvarar för psykosocialt stöd, boende, sysselsättning och försörjningsfrågor. Landstingen får ta det totala ansvaret för tillnyktringen, behandlingar och eftervård – såväl sluten som öppen. Det ger en mer likvärdig vård nationellt.

– Samordningen mellan myndigheterna förbättras i nästa led. Bristande samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten och psykiatrin och socialtjänsten gör att personer som kommer ut från kriminalvård eller psykiatrin hamnar där de var innan.

– Det lagstiftas om en nationell tak-över-huvudet-garanti för personer i hemlöshet. Gemensamma regler för kommuner som förhindrar att människor tvingas sova på gatan existerar inte. Det behövs en tydligt formulerad lagbestämmelse i socialtjänstlagen enligt vilken människor i denna situation har rätt till tak över huvudet och samordnade insatser utifrån individuella behov, i enlighet med regeringens nationella hemlöshetsstrategi för åren 2007–2009.

– Föreslagna förändringar i missbruksvården genomförs. Flera förslag i statens missbruksutredning är avgörande för en bättre missbruksvård. Det har gått tre år sedan utredningen kom, men ingenting har hänt.

Om inte sociala myndigheter tar gemensamt ansvar för att hjälpa dem som har hamnat snett i livet på rätt köl, vem gör det då? Sverige måste börja agera som det välfärdsland vi är. Det är inte en dag för tidigt, snarare flera år för sent. 

Marika Markovits

Direktor, Stockholms stadsmission

Jonas Rydberg

Socialchef, Stockholms stadsmission