Svar till David Eberhard (Metro 3/6). Jag jobbar som lärare för de elever du skriver om. Jag håller inte med dig om vad du skriver. Inte alls. Tvärtom anser jag att du har missförstått dessa barns kamp.

Du skriver att barnen borde släppa sina orealistiska drömmar. Mina elevers intention med kampen var att få UR att förstå hur många skolbarn som älskar programmet Geografens testamente. Jag skulle inte kalla detta orealistiskt. Vilken värdegrund skulle jag stå för om jag som lärare hade bemött kämparglöden med orden: ”Gå vidare. Ett beslut är ett beslut.”

Det är intressant att du har uppfattningen att mina elever räknar med att få allt de pekar på. Då har du missförstått. Mina elever har kämpat fruktansvärt hårt för att komma så här långt. Inga framgångar har kommit gratis. Det är också en viktig lärdom.

Du anser att det är fel att lära barn att de kan förändra saker. Du opponerar dig emot ett samhälle där vi tar barns åsikter på allvar. Jag anser att vår demokrati bygger på att vi tidigt i livet lär oss att alla spelar roll.

Du avslutar med att skriva att barnen ska glömma ”det där tv-programmet”. Jag avslutar så här: ”Kära duktiga barn, ni har kommit så långt, jag är så vansinnigt stolt över er. Fortsätt kämpa! Ni klarar allt!”

Maria Wiman
Lärare, 5A och 5B, Edboskolan

LÄS MER: Säg åt barn att släppa orealistiska drömmar