REPLIK: Lördagen den 11 april skrev Gudrun Schyman, partiledare för Feministisk Initiativ m.fl. en debattartikel i Metro vi först trodde handlade om svensk utrikes- och försvarspolitik.

Vi tänkte att vänsterfeministerna äntligen vaknat upp ur sin dvala och börjat förstå hur illa situationen är för flickor och kvinnor i krigszoner runt om i världen. Vi trodde de började inse Sveriges viktiga roll internationellt för att tillsammans med andra länder stoppa terroristerrörelser som Boko haram i Nigeria, Islamiska staten i Syrien och Irak och Al shabab i Somalia. Fundamentalistiska islamistiska rörelser som rövar bort flickor för att gifta bort dem som sexslavar och kvinnor som används som våldtäktsvapen.
Tyvärr sedimenterar Schyman m.fl. genom sin artikel endast F! som ett parti som i sin strävan att uppmärksamma våld och förtryck och blottlägga underliggande maktordningar endast visar sin egen naivitet och bristande förmåga till analytiska samband.

Ett av de mest grundläggande problemen i artikelförfattarnas analys är ignorerandet av basala teorier kring internationella relationer. Schyman m.fl. förutsätter att Sverige och andra länder agerar helt isolerat medan relationen mellan länder på den internationella arenan idag präglas mer än någonsin av realpolitiska överväganden.

Den vänsterfeministiska rörelsen vill inte bara avveckla hela det svenska försvaret, de vill att FN ska påverka sina medlemsländer att dramatiskt minska sina militärbudgetar. De tror att man kan prata fundamentalistiska terrorister tillrätta. Denna syn är inte bara naivt. Det signalerar att vänsterfeministerna inte är intresserade att även kämpa för sina medsystrar i ofria länder.

Schyman anser att den underliggande strukturella, globala rasismen tar sig uttryck i en maktordning där väst anser sig med militära medel orsaka förödelse i öst och syd. Det skulle innebära att det är den strukturella globala rasismen med rötter i kolonialismen som ligger till grund för ISIS halshuggningar, Putins krig i Ukraina, Boko Harams terrordåd mot kvinnor. Detta är att frånskriva människor i syd och öst ett eget ansvar och som i artikelförfattarnas analys endast presenteras som viljelösa offer för generationer av västerländskt förtryck. Det om något är att reproducera etablerade maktordningar.

Vidare är problemet att de svar som Schyman m.fl. kommer med inte skulle leda till något annat än ytterligare isolering av de kvinnor som allra värst drabbas av de krig och konflikter som just nu pågår.
Inga av de åtgärder som presenteras i artikeln har någon som helst bäring på kvinnor som lever under hot om kidnappning i Nigeria, våldtäkter i Syrien eller östra Ukraina.

Med andra ord slår artikelförfattarna fast att det finns en global strukturell rasism men gör sedan inga försök att identifiera åtgärder. Det blir helt enkelt för jobbigt för det passar inte in i det analysmönster som är F!:s där inget problem är för litet eller för stort för att åtgärdas med genusutbildning.

För oss står liberal feminism inte i motsattsförhållande till militära interventioner. Kvinnor är drabbas hårdast i konfliktzoner men detta väljer Schyman och hennes vänner helt bortse ifrån.

En gång i tiden var stora delar av feministiska vänsterrörelsen internationalister. Så är det inte längre i dag. I dag är vänsterfeministerna i huvudsak en inåtvänd rörelse som ägnar sig åt navelskåderi hellre än att hjälpa sina medsystrar som vädjar om vår hjälp.

Föraktet mot USA är så pass starkt att Schyman är beredd att motsätta sig varje svensk insats för fred i världen. Detta är inget annat än ett stort svek.

Gulan Avci,

Ordförande Liberala Kvinnor

Maria Nilsson,

Vice-ordförande och utrikespolitisk talesperson Liberala Kvinnor