Amineh Kakabaveh, 45, Skärholmen

Ordförande, Varken hora eller kuvad.

Riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Varken hora eller kuvad, en feministisk och antirasistisk gräsrotsrörelse, grundades för tio år sedan i Sverige. Vi är en del av den internationella rörelsen Ni Putes Ni Soumises som grundades 2003 i Paris förorter. De sociala problemen till följd av klasskillnader, könsdiskriminering, hedersproblematik, segregation, arbetslöshet och ungdomars känsla av exkludering var saker vi såg redan då, för tio år sedan. I dag har dessa samhällsproblem vuxit, med politikers och makthavarnas goda minne.

► LÄS MER: Ny metod att följa hedersvåld

Vi varnade då för att förorterna skulle brinna. Vi varnade för att rasism, intolerans och religiös fundamentalism skulle breda ut sig på bekostnad av kvinnors fri- och rättigheter. Tyvärr har utvecklingen på många sätt gått i just den riktningen. 

Könssegregation och kontrollen av kvinnors liv i offentliga miljöer i socialt utsatta förorter är något som inte accepteras av oss förortsfeminister. Vi menar att hedersproblematiken är ett patriarkalt förtyck som har sina rötter i tradition, kultur och religion och utövas världen över och inom alla religioner. Inom många familjer upprätthålls hedersproblematik genom att till exempel upprätthålla synen på mannens överhöghet över kvinnan, myten om mödomshinnan, kyskhetsnormen eller heteronormen. Segregation och utanförskap kan också förstärka patriarkala och kulturella förtyck av både män och kvinnor.

Debatten har ökat medvetenheten om hedersproblematikens utbredning, men vi oroas över den passivitet och i vissa fall blindhet som en del politiker visar. Det är makthavarna som till slut måste besluta sig för om de vill ha ett samhälle med eller utan könsapartheid. Under den tid som debatten pågått har två kvinnor och en man mördats och polisen misstänker hedersmotiv bakom morden.

Vi i Varken hora eller kuvad är dagligen ute i skolor och på fritidsgårdar, i föreningar och ibland i församlingar. Vi träffar elever, föräldrar, lärare, socialarbetare och poliser. Vi hittar inte på problemen, vi får dem beskrivna för oss. Hur den unga tjejen som går på högstadiet hämtas av sin bror i skolan för att familjen och släkten vill ha koll på vem hon träffar, hur unga tjejer och killar är rädda för att gå på sommarlov eftersom de inte vet om de kommer tillbaka vid terminsstarten eller har blivit bortgifta. Vi är ute dagligen och arbetar med dessa frågor och med dessa ungdomar, och vi träffar hundratals ungdomar i månaden i bland annat Husby, Botkyrka, Gottsunda och Bergsjön. Vi finns inte till för att vara älskade av alla, vi finns till där för att vi arbetar för allas lika rättigheter.

► LÄS MER: Inga åtal efter barnäktenskapslag

I somras presenterade vi tre förslag på vad vi menar bör göras för att åtminstone inleda den långa vandringen bort från ett samhälle där heder är något som sitter i kvinnans underliv och där den hedern upprätthålls genom kollektiv kontroll, verbalt och fysiskt våld. Våra förslag var att Sverige borde inrätta en medborgarrättsminister, utreda förekomsten av så kallade balkongflickor och se över stödet till trossamfunden som praktiserar könssegregation och förespråkar kyskhetstvång. Vi står fast vid dessa krav och menar att ansvariga ministrar måste ta tag i dessa frågor. En rapport från Ungdomsstyrelsen från 2009 visar att omkring 70 000 barn och unga är utsatta för hedersförtryck. Att blunda för den siffran är rasistiskt.

Vi efterlyser en feministisk inrikespolitik som inkluderar alla, även människor i förorten. Vi kommer fortsätta att debattera och arbeta tills könsapartheid upphör att praktiseras i Sverige - och i resten av världen.

Amineh Kakabaveh

Ordförande, Varken hora eller kuvad