Fakta: Helgonförklaringen

Hesselblad helgonförklaras på söndag 5 juni av påve Franciskus på Petersplatsen i Vatikanen. Mässan direktsänds i SVT2 och TV4, med start klockan 10.30. Många svenskar kommer att vara på plats, bland andra kulturminister Alice Bah-Kuhnke. En särskild grupp med 250 svenska pilgrimer deltar, inklusive Birgittasystrarna och flera präster från det katolska stiftet i Sverige.

Källa: Stockholms katolska stift.

Fakta: Elisabeth Hesselblad

Maria Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Västergötland.

Hon emigrerade 1888 till USA för att försörja den fattiga familjen i Sverige.

År 1902 blev hon upptagen i katolska kyrkan i Washington och 1906 avlägger hon klosterlöften i Rom. Under de följande åren engagerar hon sig starkt för att återföra Birgittinorden till Sverige. År 1923 öppnas klostret i Djursholm.

Under andra världskriget göms flyktingar undan nazismen i heliga Birgittas hus i Rom. Efter kriget belönas Hesselblad med Malteserordens förtjänstkors för sina humanitära insatser under kriget.

Hon avlider i Rom 1957. År 2000 saligförklaras hon av påven Johannes Paulus II. År 2016 helgonförklaras hon.

Källa: "Maria Elisabeth Hesselblad, ett helgon från Sverige", av Björn Göransson.

Fakta: Helgon

Helgon, eller heliga personer, finns i flera religioner men är mest förknippade med katolicismen.

För att bli helgon ska en person leva ett "liv i stor kärlek och moralisk godhet". De ska tjäna som förebilder, som kristna hjältar. Helgonen anses kunna be direkt till Gud för oss människor på jorden.

Bara personer som är knutna till katolska kyrkan kan bli helgonförklarade. Ett annat krav är att man förknippas med mirakel.

Märkligt nog vet ingen exakt hur många helgon det finns, men antalet överstiger sannolikt 10 000.

Det främsta helgonet är – föga förvånande – Jungfru Maria.

Källa: Katolska kyrkan, NE, USCatholic.org

Mässan äger rum på söndag den 5 juni på Petersplatsen i Vatikanen, den romersk-katolska kyrkans absoluta centrum. Då helgonförklaras Hesselblad av påve Franciskus, ledaren för världens 1,2 miljarder katoliker.

Större än så kan det knappast bli. Som helgon kommer Hesselblad att omnämnas i samma andetag som en rad storheter från historiens djup, bland andra Petrus, Johannes, Matteus, Paulus och de andra lärjungarna.

I denna skara återfinns också heliga Birgitta, helgonförklarad 1391. Sedan dess har ingen svensk fått den äran, förrän nu.

Nunnekloster

Elisabeth Hesselblad (1870-1957) är mest känd för att ha återupplivat den gamla Birgittinorden som grundades 1370 av heliga Birgitta.

Birgittinorden försvann från landet i samband med reformationen då vårt land blev protestantiskt.

– Den överlevde på annat håll, men Elisabeth Hesselblad grundade en egen gren, säger Björn Göransson, katolsk präst i Varberg.

I dag driver grenen, som grundades i Rom 1911, ett 50-tal nunnekloster runt om i världen, varav två i Sverige, Birgittasystrarnas kloster i Djursholm och Falun.

Miraklet på Kuba

Syster Beata i Djursholm tar emot TT medan de andra systrarna sjunger i kapellet.

– Systrarna är från flera olika länder, Mexiko, Polen, Italien, Indien. Vi är bara två från Sverige. Vi svenskar räcker inte till, säger hon.

Det finns inte så många katoliker i Sverige, bara cirka 150 000. Syster Beata är själv konvertit.

– Den katolska kyrkan är den ursprungliga kyrkan. Jag upplevde den svenska kyrkan som en avbruten gren, säger hon.

Elisabeth Hesselblad blir inte helgon enbart för att ha återupplivat Birgittinorden. Alla som helgonförklaras, kanoniseras, måste också vara förknippade med mirakel.

I Elisabeths fall handlar det om en tvåårig pojke på Kuba som år 2005 ska ha tillfrisknat på ett oförklarligt sätt efter en svår operation sedan priorinnan på ortens Birgittinkloster bett en förbön för honom.

– Gud tros ha ingripit via Elisabeth Hesselblad, säger Björn Göransson.

Många svenska helgon

Att Hesselblad blir Sveriges andra helgon genom tiderna, efter heliga Birgitta, håller dock inte Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet med om.

– Det är helt fel. Vi har många helgon. En rad personer helgonförklarades av lokala biskopar under kristendomens första tid, exempelvis Erik den helige. Detta upphörde från och med 1200-talet då påvarna i Rom fick ensamrätt på kanoniseringar. Heliga Birgitta är den enda svensk som kanoniserats av en påve, men även de tidigare helgonen är accepterade av Vatikanen, säger han.