Negin Tagavi jobbar vid Sveriges ambassad i Bagdad, Irak, med politik och mänskliga rättigheter. Allt från att hjälpa svenska medborgare i nöd till att arbeta för mänskliga rättigheter. 

– Jobbet som diplomat har gett mig möjligheten att påverka frågor som är viktiga för mig. Det absolut roligaste med jobbet är alla intressanta människor jag möter. Livsöden inspirerar mig, säger Negin Tagavi.
 
03:27

Från Bagdad till Basra

Några få timmars sömn på hotellet innan mobillarmet ringer, det är lite för tidigt för mig. Jag vaknar upp i Jordaniens huvudstad Amman för att tillsammans med ambassadören och Exportrådet besöka Iraks viktigaste ekonomiska provins, Basra. Begränsade möjligheter att resa inrikes tvingar oss att åka från Bagdad till Basra, via Amman. Vi har flera spännande dagar framför oss. 

08:10  

Skottsäker väst
Två timmars flygtur och vi har landat i det stekheta Basra. Tack och lov lyckades vi landa innan sand­stormen drog in över staden. På flygplatsen möts vi av våra livvakter som hjälper mig att sätta på den otympliga och tunga skottsäkra västen innan vi snabbt hoppar in i vår bepansrade transport. Trots att jag har jobbat i Irak i snart ett år kommer jag nog aldrig vänja mig vid alla livvakter, skottsäkra västar, bepansrade bilar, vapen och checkpoints…

09:00

Ärr från tortyr
Första mötet är med Basras guvernör. Ambassadören och guvernören pratar länge om alltifrån inrikes- och regional politik till ekonomi och säkerhet. Sömnbristen och värmen gör sig påmind, men guvernören kommer in på sin tid som politisk fånge. Han kavlar upp skjortärmen och visar sina ärr från när han blev torterad. Ambassadören ger mig en blick och jag vet att det är dags för presentutbyte och att mötet håller på att avslutas.

10:30

Det svarta guldet
Dags att åka till ett av världens största oljefält för att få höra hur utvecklingen av oljeproduktionen går. Oljan som utgör 95 procent av Iraks intäkter är livsviktig för återuppbygganden av landet och för att motverka fattigdomen. Vi åker genom öknen som gränsar till Kuwait och Iran, och det är en mäktig känsla att åka kilometer efter kilometer med vetskapen att under en finns det svarta guldet. Magen kurrar och jag äter en macka i bilen, ingen tid för lunch.

14:00 

48 grader varmt

Dags för besöket jag mest sett fram emot, Iraks stora träskmarksområde cirka två timmars bilfärd utanför Basra. Nästan 90 procent av våtmarksområden torrlades av Saddam Hussein i ett försök att driva ut befolkningen som motsatte sig hans styre. Jag stiger ut ur bilen och en snabbkoll på mobilen visar 48 C. Vi träffar byns stamledare som berättar om levnadssituationen, ett liv utan tillgång till el och rent dricksvatten.

18:30 

En snabb dusch på hotellet

Internmöte i hotellobbyn med ­ambassadören för att diskutera morgondagens politiska samtal och möten med internationella kollegor. Nu kan jag äntligen checka in på hotellet och passar på att ta en snabbdusch, ladda ned mail och ringa några uppföljande samtal till ambassaden i Bagdad. 

20:00

Båtfärd på Eufrat och Tigris

Det trevliga mötet med guvernören på dagen resulterade i en middag på en båt där Eufrat och Tigris möts, Shat al Arab. Floden utgör gränsen till Iran och staden Abadan, min mammas hemstad. Kan inte låta bli att undra hur mitt liv hade sett ut om mina föräldrar hade bott kvar i Iran. Jag fick en bra plats bredvid en person med god inblick i den irakiska politiken vilket var nyttigt och bra för min kommande rapport.

23:30
God natt

Äntligen tillbaks till hotellet och kort diskussion om ändringar i programmet. Varvade ner med kollegorna över en kopp mintte i hotellträdgården. 00:47 släcks lampan och en välbehövlig sömn väntar innan klockan ringer igen 6:30 då det är dags för ett frukostmöte.