Lotta Bohlin

Född: 1971.
Gör: Lärare i svenska och engelska för årskurs 4–6 på Årstaskolan.
Bäst med att vara lärare: Att jag har roligt på jobbet och får skratta varje dag. Ibland gråter jag också.

Martin Fernström

Född: 1980.
Gör: Lärare i svenska och matematik för årskurs 4–6 på Årstaskolan.
Bäst med att vara lärare: Måndagar.

– Vi leker skola ihop!
Orden kommer från Lotta Bohlin, mellanstadie-lärare på Årstaskolan. Tillsammans med kollegan Martin Fernström gör hon allt för att sätta sina elevers arbeten i ett större sammanhang och göra dem mer meningsfulla. 
– Fast vi kallar det inte skolarbete. Vi föredrar att involvera eleverna i rika uppgifter. De går ut på att skapa projekt där eleverna får ta sig an många olika roller och arbeta tillsammans mot något konkret de kan vara stolta över, säger Martin Fernström.

Ett exempel på detta är projektet TalasomTED, som de båda lärarna fick idén till sommaren innan deras elever skulle börja femte klass. Inspirerade av det välkända fenomenet TED Talks, som syftar till att sprida kreativitet genom korta och slagkraftiga tal, bestämde de sig för att få eleverna att göra något liknande. 
– Tidigare hade vi hunnit fokusera på läs- och skrivuppgifter i svenskundervisningen. Det talade ordet ingår också i läroplanen, och vi funderade kring hur vi skulle använda tal till en så fet uppgift som möjligt. Vi inledde med att duscha eleverna med massor av tal, vi lyssnade på Martin Luther King, Timbuktu och unga TED-talare, berättar Lotta.

Martin och Lotta inleder alltid större uppgifter med en ”dusch”, som innebär att de tillsammans med eleverna totalt nördar in sig på det ämne de ska arbeta med. 
– Vi välter in dem i nya projekt, säger Lotta.
– Men bra arbeten måste också få ta tid, om man byter kontext och fokus för ofta tappar man eleverna på vägen. Du träffas inte av allt vatten som går åt när vi kör en ämnesdusch. Men du blir garanterat blöt, säger Martin.

De båda lärarna såg TalasomTED som ett pussel i fyra bitar, där varje bit tog minst en vecka att lägga. På elevernas väg till målet, att framföra sina tal offentligt på Folkets Hus i Årsta, blev de drillade i retorik, kroppshållning, röstteknik och dramaturgi. Eftersom de, olikt många TED-talare, inte uppfunnit artificiella hjärtan eller fotat bergsgorillor i Afrika, fick talen bli mer personliga och handla om eleverna själva.
– Många blev skraja när de fick veta att de skulle läsa upp sina tal offentligt inför massor av åhörare, säger Lotta. 
– Vi började med att låta dem haffa äldre elever i korridorerna och läsa för dem. Både jag och Lotta gillar tv-spel, så vi var överens om att låta eleverna levla upp försiktigt och övervinna flera minibossar inför den stora finalen – huvudbossen, säger Martin. 

#TalasomTED blev Twitter-hashtaggen som användes för att sprida elevernas framföranden, som även blev live-tv och laddades upp på YouTube. Spridningen skedde snabbt. Riksdagspolitiker uppmanade varandra att ta del av elevernas -personliga berättelser. Vuxna och barn skrattade och grät. Lottas och Martins elever kommunicerade och -delade med sig av sina känslor med varandra.
– De här 11–12-åringarna får en röst i samhället, som når långt utanför skolans väggar. Det är inte ens svårt, det krävs bara att vi och eleverna hittar modet att driva igenom projektet, säger Martin. 

Efter TalasomTED fick eleverna också -chansen att, med sina tal som underlag, sommarprata i #Värmeradio. Det var ett egenproducerat poddradioprogram som sändes under sommaren 2014. Plötsligt var femteklassarna proffs på att producera.
– Om eleverna får lära sig att producera så lär de sig att allt runtomkring oss är producerat. Man blir en källkritiker på ett helt annat plan, säger Martin.

Lotta och Martin har snott flera vinnande koncept utanför skolvärlden. Men de har också skapat något som kan hjälpa andra lärare att göra undervisningen mer givande. Efter den inledande succén med de rika uppgifterna skrev de lärarhandledningar för att sprida dem till flera skolor. Sen dess har det kommit in mängder av mejl från inspirerade lärare som använt deras underlag för att skapa egna skoluppgifter.
Oavsett om mellanstadieeleverna arbetar med dikter, gör egna spel eller skriver böcker syftar uppgifterna till samma sak: Att uppmuntra dem att skapa produkter med genomgående hög kvalitet och sen sprida dem vidare. 
– Vi skapar en kommunikativ skola med en dela--kultur som får eleverna att känna en mening med uppgifterna de gör. Det vi håller på med rimmar ofta illa med klassisk, auktoritär undervisning och läroböcker, säger Lotta.
– Läromedelsföretagen kan gå och duscha. Sen kan de släcka och låsa efter sig när de går. Jag förstår inte varför vi ska ha en massa förståsigpåare och förläggare som ska peta i vår undervisning när vi kan göra allt så mycket bättre själva, säger Martin. 

Arbetet på Årstaskolan har gjort Lotta och Martin till goda vänner. De ses ofta tillsammans med flera kollegor och spånar fram nya uppgifter i sällskap av en het chiligryta och ett par kalla öl. De illustrerar en ny typ av lärarroll. En som kliver åt sidan för att anta en mer övergripande handledarroll när eleverna själva blir producenter. De möter läroplanen på sin egen planhalva och utformar uppgifterna med den som grund.
– Vi motarbetas inte av läroplanen – tvärtom! Den ger faktiskt oss lärare stort utrymme för kreativitet och är något smarrigt vi kan skapa nya uppgifter utifrån, säger Lotta. 

De båda lärarna har fått mycket positiv uppmärksamhet för sina nyskapande uppgifter och föreläser ofta om sina metoder. Enligt dem skulle ingen klampa in på Årstaskolan och säga att undervisningen bedrivs på fel sätt. Men viss skepsis finns ändå med i bilden.
– Det handlar om föräldrar som inte känner igen vår skola i den de själva gick i. Det är klart att de oroar sig för sina barns utbildning, men de här ungarna kommer bli mycket smartare än jag. De känner stolthet över sina skolarbeten och resultat, säger Lotta.

På frågan vad som driver dem att utmana sig själva och vara kreativa som lärare kommer svaret direkt.
– Vi tror att skolan än så länge bara har nått en bråkdel av sin fulla potential. Vi lärare har chansen att förändra på gräsrotsnivå. Det behövs inga kostymklädda Armanislipsar som gör det åt oss. Vi vill flytta fram gränserna för det folk tror att en skola ska vara, säger Martin. 
– Jag och Martin delar en vision och en idé som vi bara är i början av att förverkliga. Trots att vi har fått mycket beröm för våra sätt att utmana skolnormerna slår vi oss inte för bröstet, men vi ser att våra elever gör det, avslutar Lotta.