Så funkar SFI

●      SFI finns för att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket.

●      SFI ger även redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags- och samhällsliv.

●      Den första officiella utbildningen i SFI startades 1965.

●      Alla kommuner är skyldiga att erbjuda SFI.

●      Alla som är folkbokförda i Sverige och har fyllt 16 år har rätt till utbildningen. Dock inte personer som pratar danska eller norska, om grundläggande svenskundervisning inte anses nödvändig.

●      2015 läste 138 000 elever SFI runt om i landet vilket är en ökning med 11% jämfört med året innan.

●      I snitt studerar varje elev 1,3 kurser under året. Det innebär att det är drygt 183 000 kursdeltagare per år.

●      Antalet elever har ökat varje år under 2000-talet och sedan 2006 har antalet elever mer än fördubblats.

●      Majoriteten av eleverna är mellan 25-39 år.

●      Syrien, Somalia och Irak var de vanligaste födelseländerna hos eleverna förra året.

●      Studieplanen är individuell och eleven har rätt att påverka utbildningens upplägg.

●      Det vanligaste modersmålet hos elever på SFI är arabiska.

●      Alla kurser är gratis, inklusive skolböcker och annat material.

●      SFI består av tre studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). Eleverna studerar olika studievägar beroende på vad de har för utbildning från sitt hemland och vad de har för studiemål. 

Alena Langhals säger att det första steget för den som är nyanländ i Sverige och vill börja läsa SFI, är att gå till ett vägledningscentrum. Där får du prata med studievägledare och testa din svenska. Därefter placeras du på rätt kurs och rätt nivå beroende på dina språkkunskaper och din studiebakgrund.

– För elever som nyss har kommit till Sverige blir SFI ofta en trygghet i samhället. Viljan att lära sig svenska, komma in i samhället och lyckas försörja sig är en gemensam nämnare som känns av i skolan, säger Alena Langhals.

I alla kurser ingår det svensk historia och kultur. Det handlar inte om förhör på specifika datum utan snarare om allmän samhällsinformation. Alena säger att det uppskattas att snabbt få förståelse för svenska traditioner och värderingar. Hon berättar vidare om utmaningar och om vad som är mest givande för eleverna.

– Det som är svårast, men samtidigt bidrar till mest positiva känslor, är naturligtvis själva språket. Det finns inget häftigare än att se när en nybörjarklass efter bara ett par veckor tilltalar en på svenska. I Sverige tar vi utbildning från barnsben för givet, men för vissa elever på SFI handlar det inte bara om att lära sig utan om hur man lär sig. Ibland får studieteknik prioriteras före grammatik.

– Relationen mellan elever och deras första lärare på SFI blir ofta väldigt stark. För många är lärare och kurskamrater den första kontakten med Sverige. Det är en bra plats att träffa nya vänner på, säger Alena Langhals.

SFI har ibland fått kritik för att nivåindelningarna inte har fungerat som önskat och för att det fokuserats på att eleverna ska svenskifieras.

– Vad eleverna ska lära sig på utbildningen regleras av en kursplan och där ingår såklart ingenting om att eleverna ska bli som svenskar. Angående de olika nivåerna så har jag erfarenhet från att vara både elev, SFI-lärare och utbildningschef och jag tycker att systemet fungerar väl, säger Alena Langhals. –

Webbplatsen www.hejsvenska.se är bra om man vill ha en snabb skjuts in i språket, precis som språkcaféer. Och att komma på studiebesök innan man börjar, svarar Alena på frågan om hur man kan förbereda sig inför SFI .

– Det finns inget som är mer spännande än att vara med på SFI. Varje elev är en hel resa – en dag på SFI och man har sett hela världen, avslutar Alena Langhals.