Det är hög tid för höghastighet på räls också i Sverige. Fördelarna är många, inte minst de miljömässiga. Fatta nu bara de politiska besluten.

Så lyder slutsatserna från Banverkets analys och dess rekommendationer till regeringen och infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hennes svar kommer i höstens stora trafikproposition.

I utredningen, genomförd under bara två och en halv månad, konstaterar verket att det finns marknadsmässiga förutsättningar att bygga Europakorridoren, det vill säga helt nya järnvägar mellan Stockholm – Göteborg och Stockholm – Skåne.

Banverket vill först se en satsning på Götalandsbanan Stockholm – Jönköping – Göteborg och föreslår att regeringen börjar med den så kallade Ostlänken från Järna i Södermanland till Linköping och i andra ändan sträckan Borås – Göteborg.

Utredarna beräknar att hela Europakorridoren skulle kosta mellan 100 och 150 miljarder kronor.

– Det är i ett brett intervall, men Banverket vill återkomma med prognoser och anläggningskalkyler, säger Håkan Persson, som lett utredningen, till TT.

I dag råder kapacitetsbrist på Sveriges järnvägar samtidigt som klimatmål och effektivitetsskäl talar för att mer person- och godstrafik borde föras över till järnväg.

– Järnvägen är den energieffektivaste transportformen, en höghastighetsbana skulle minska utsläppen och i takt med att vägtrafiken minskar också sänka antalet trafikolyckor, säger Håkan Persson.

Söder om Skandinavien finns i dag 550 mil höghastighetssträckor och 350 mil är under byggnad. Erfarenheterna från framför allt Spanien och Frankrike säger att många personer i takt med utbyggnaden överger flyget för tåget. Så har till exempel tågets marknadsandelar på sträckan Madrid – Sevilla ökat från 14 procent till 54 procent under åtta år.