I riksdagen finns bara tio utbildade ingenjörer. De borde bli fler, tycker Luciano Astudillo (S).

Det finns cirka 300 000 ingenjörer i Sverige. Av dessa sitter tio som folkvalda i Sveriges riksdag. Luciano Astudillo, civilingenjör i kemiteknik, är en av de civilingenjörer som valt att göra en politisk karriär.

Som representant för Socialdemokraterna är han ensam om att i det rödgröna blocket ha en ingenjörsbakgrund. Resten av de nio riksdagsledamöterna återfinns i det blå blocket.
– Jag tycker naturligtvis att det är tråkigt, men jag hoppas det blir en ändring efter valet så att vi får en jämvikt, säger han.

Under åtta år har Luciano nu hunnit ägna sig åt politiken på heltid. Från början har han hanterat frågor som rör arbetsmarknadspolitik men nu på senare tid har han allt mer gått över till att jobba med näringslivsfrågor.
– Jag har blivit allt mer nyfiken på innovationspolitik. Framför allt då på paradoxen att vi i Sverige är duktiga på innovationer men inte på att kommersialisera dem. Här tror jag att jag kan möta industrier och företag på ett helt annat sätt med min kompetens i bakgrunden – ställa de rätta frågorna och ha förståelse för hur de resonerar.

Luciano Astudillo menar att en av de viktigaste tekniska frågorna som politiker måste besluta om är energifrågan.
 – Många som söker sig till en ingenjörsutbildning i dag gör det i syfte att de vill förändra världen och göra något bra för samhället. Men då måste man också se att det finns en koppling mellan politik och en omställning. Som ingenjör kan man bidra med mycket inom politiken. mary örnborg