Konflikten hårdnar mellan motståndare och anhängare av vindkraftsutbyggnaden. Nu gäller striden de samhällsekonomiska effekterna av utbyggnaden.

Motståndare och anhängare av vindkraftsutbyggnaden är oense om vad den nya vindkraftsindustrin kommer att kosta samhället.

Nationalekonomen Marian Radetzki uppskattar att regeringens planerade utbyggnad till 30 terawattimmar skulle kosta samhället runt 300 miljarder kronor.

Utbyggnaden som beräknas pågå fram till 2035 ska bekostas genom subventioner där slutnotan hamnar på elkonsumenternas räkningar.  
– Radetzki har här fel i sak. Siffran stämmer inte, men det får stå för honom. Dessutom ingår inte bara vindkraften i de 30 terawattimmar som regeringen föreslagit ska byggas ut genom förnybar energi, utan där ingår också bland annat solenergi, bioenergi och vågkraft, säger Daniel Johansson, statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson, med ansvar för energipolitiken.

Men näringsdepartementet kan själva heller inte i dagsläget presentera vad utbyggnaden av vindkraften kommer kosta samhället i slutändan. Samtidigt hävdar näringsdepartementet att kostnaderna för satsningen på förnybar energi varken kommer att påverka inflationen eller exportindustrin.
– Vill man göra något bra för Sverige måste man initialt ta små kostnadsökningar nu. Men i takt med att tillförseln av el ökar kommer också elpriserna så småningom gå ner vilket kommer att gynna elkonsumenterna. Basindustrin omfattas överhuvudtaget inte av detta, säger Daniel Johansson.

Men Marian Radetzki håller inte med Daniel Johansson om att en satsning på vindkraften är bra för Sverige.
– Det finns en underförstådd anledning till varför Sverige ska bygga vindkraft och det är att vi ska bidra till de globala minskningarna av växthusgaser. Men problemet är att den svenska elproduktionen i dag inte ger upphov till några större utsläpp. Ur den synvinkeln finns ingen nytta av en kostsam utbyggnad av vindkraft eftersom den inte är förenad med minskade utsläpp, säger Marian Radetzki.

Näringsdepartementet får också stöd från lobbyorganisationen Svensk Vindenergi. Men inte heller de har egna uträkningar utan lutar sig mot siffor från Energimyndigheten.
– Radetzki överdriver siffran. Enligt energimyndighetens prognos kommer det att fram till 2035 byggas 12,5 terawattimmar vindkraft inom ramen för elcertifikatesystemet. Med dagens pris på elcertifikaten med 25 öre innebär det en bruttokostnad på 46 miljarder kronor fram till 2035, säger Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi.

Kommentar: "Bygg inte bort landskapet"

Vindkraften i Sverige bör byggas ut. Men med dagens långsiktiga plan är volymer­na alldeles för stora.

Det är ingen tvekan heller om att det kommer kosta elkonsumenterna och skattebetalarna mer än bara elcertifikaten eftersom vindkraften kräver reserveffekt.

Risken finns då att man kommer att börja snegla på våra sista orörda älvar.

Det finns ett missförstånd bland svenskar i dag att vi producerar el som påverkar klimatet. Det gör vi alltså inte.

Så vi behöver inte bygga stora vindindustrier som står mot ett annat miljömål – det vackra landskapet vi har.

”Debatten om vindkraft liknar den om etanol”

– Debatten om vindkraften påminner mycket om den vi hade för tio år sedan om etanol. Då lyssnade politikerna inte på dem som visade i siffror och med underbyggda argument att etanolen både var olönsam och inte gav så mycket energi, säger Harry Frank, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) energiutskott och tidigare forskningschef på ABB.

Han har personligen inte något emot vindkraft och har själv arbetat med utveckling av den på ABB, men menar att den bör byggas där användningen av kolkraft och gas kan minskas.

Mest ekonomiskt för Sverige hade varit att satsa på bioenergi, menar han.
– Om alla villaägare byter till biovärme eller bergvärme samt fjärrvärme så ökar de sin bioenergiandel tillräckligt för att  Sverige ska uppnå EU-målen på 49 procent förnybara energislag år 2020.

I dag står vindenergi för 0,43 procent förnybar energi enligt de senaste siffrorna från Energimyndigheten medan bioenergin står för hela 25,6 procent.

KVA:s egna uträkningar på kostnaden av en vindkraftsutbyggnad stämmer till stora delar överrens med Marian Radetzkis ekonomiska prognos på 300 miljarder kronor.
– Det är en enorm kapitalförstöring att lägga pengar på vindkraft när vi redan är koldioxidneutrala på elområdet. Klokast hade varit att lägga pengarna på att utveckla elbilar, säger Harry Frank.