IT-attackerna mot svenska myndigheter har blivit fler på senare tid. Säkerhetsexperten: ”Sveriges myndigheter är ett lätt byte”.

Sverige har utsatts för 10 till 15 cyberattacker av så allvarlig art att det hotat rikets säkerhet. Det hävdar Tomas Djurling, informationssäkerhetskonsult som tidigare både byggt upp och drivit enheter inom FRA.
– Det finns i dag 150 länder som utför statsunderstödda internetattacker som är ute efter viktig information från andra nationers myndigheter men också för att kopiera information från företag som sysslar med forskning och utveckling, säger han.

Svenska myndigheter är, enligt Thomas Djurling, ett lätt byte för cyberattacker.
– Våra myndigheter står dåligt rustade samtidigt som de inte riktigt har förstått allvaret i attackerna på nätet.

Cecilia Laurén, informationssäkerhetsexpert på Försvarets radioanstalt, FRA, bekräftar att attackerna ökar. Framför allt riktade internetattacker mot specifika företag eller myndigheter har ökat markant de sista åren.

Och angriparna har blivit både mer IT-kunniga och resursstarka. Dock menar hon att IT-säkerheten hos de svenska myndigheterna ser olika ut, men rent generellt är myndigheterna trots allt rätt duktiga på att skydda sig.
– I takt med att datoriseringen ökar i andra länder har naturligtvis hotbilden på internet också ökat.  De svenska myndigheter som är mest utsatta är beslutande organ, samhällsviktiga verk och ambassader. Men däremot kan jag inte uttala mig om det skett så allvarliga attacker att rikets säkerhet varit hotat, säger hon.

Ett av de mest kända attackerna är den mot Estlands regering 2005. Men trots det uppenbara säkerhetshotet mot nationer som finns på nätet i form av spionage räknas det ändå inte som en traditionell krigshandling.
– Dels för att det är betydligt lättare att dölja sin identitet och dels för att avsikterna är svåra att få klara för sig. Men man kan däremot se det som att det pågår en teknologisk kapprustning mellan att bevara en hemlig identitet och avslöja den, säger Johan Eriksson docent i statsvetenskap på Södertörns högskola, forskare på Utrikespolitiska institutet.

Kommentar: "Säkerhetsarbetet anses tråkigt"

Arbetet med informations­säkerhet ses i många organisationer som något jobbigt och tråkigt att hantera.

På ledningsnivå bedöms inte frågan som speciellt viktig utan prioriteras ner till förmån för mer akuta saker. Den brukar bakas in i allmänna problemområden och kostnaden blir till en del av den generella IT-budgeten. Ämnet ses som abstrakt och hotbilden är ofta vagt formulerad.

Ofta anges budgetskäl till varför företaget inte lägger ner nödvändiga resurser och tid till att anpassa verksamheten för hot som kan uppstå. Det är först när något allvarligt händer som insikt uppstår.

För att kunna agera proaktivt måste informationssäkerheten bli en naturlig del i det vardagliga förändringsarbetet. Det måste sanktioneras högst upp i organisationen.