"Det är i år Internet håller på att slå igenom!.” 

Så löd texten på min egen första hemsida. En kort svart text i Times New Roman mot en grå bakgrund. Året var 1992 och World Wide Web var den nya killen i stan. Och det var ju verkligen hur töntigt som helst. Att klicka på en blå länk och vänta i en minut på att en pixlig bild skulle laddas ner. Vad skulle det vara bra för? Min hemsida blev en protest mot systemet. Kan ni inte bättre än så här så kan ni låta bli! Men det jag inte förstod var att jag var en del av systemet. Internet var tänkt att utvecklas av alla. Det var upp till mig att hjälpa till att driva utvecklingen framåt och skapa ett nätverk till nytta för alla. Trots att min startsträcka var lång – och mitt totala bidrag till nätet högst blygsamt – så har Internet utvecklats i en rasande fart och blivit sjukt bra. Helt grymt. Som Sanna Kallur skulle ha sagt.

Jag pratar med många personer i olika branscher i mitt arbete och flera av dem pekar på en rätt fascinerade slutsats: Det är i år Internet håller på att slå igenom! Och detta faktum är inte bara en maggropskänsla utan det finns statistik som stödjer detta. I själva verket fördubblades den tid som svenskar spenderar på Internetsurfning under det senaste året. Detta är en remarkabel siffra som nästan helt gått media förbi. Tänk om tv-tittandet skulle fördubblas på ett år, eller radiolyssnandet. Eller tidningsläsandet. Rubrikerna skulle bli i font storlek 80.

Endast några klarsynta bloggare har uppmärksammat detta viktiga faktum. Det kommer nämligen att få konsekvenser i hur vi måste förhålla oss till nätet. Om vi tidigare tyckt att nätet har varit en viktig kommunikationskanal bland andra så måste vi börja vänja oss vid tanken att allt kommer att ske på nätet. Fejsan är den nya ungdomsgården. Dagböcker ersätts av bloggar, fotoalbum av Flickr. TV:n blir YouTube, radion blir en iPod. Telefonen blir chatt, tidningen blir en RSS-feed. Microsofts vd säger att all media är digital om 10 år. Nätet är stället att vara på i framtiden. Vi kan nostalgiskt blicka tillbaka på en tid innan Internet, men innerst inne vet vi att livet aldrig mer kommer att bli detsamma. På gott och ont. Det är en ny digital värld vi kommer att leva och verka i under resten av våra liv. I framtiden är det bara töntar som inte har hemsida.