Debatten hårdnar om höghastighetsbanor i Sverige. Nu kritiseras projektet för att inte ge tillräckliga miljövinster.

Under en utfrågning i riksdagens trafikutskott i förra veckan avslöjades flera brister i de utredningar och miljö- och samhällsekonomiska analyser som gjorts av det svenska höghastighetsbanprojektet.

Det handlar om nya dubbelspår från Stockholm till Jönköping och därefter vidare till Göteborg respektive Malmö till en kostnad av omkring 125 miljarder kronor.
– En miljon resor på 50 mil på höghastighetsbanan skulle spara 9 000 ton koldioxid. Två till tre gånger mer koldioxid skulle kunna sparas bara genom att de lastbilar med släp som i dag kör 89 kilometer i timmen i stället skulle hålla sig till lagen och köra i 80 kilometer i timmen, säger Per Kågeson, miljö- och energisystemanalytiker på KTH.

Enligt honom kan det ta 40–50 år att betala tillbaka anläggningskostnaden  klimatmässigt.
– Den största miljövinsten handlar om att den nya banan skulle öppna upp för ökad godstrafik på de befintliga banorna.

Men det finns mycket billigare sätt att underlätta för godstrafiken. Till exempel genom att bygga dubbelspår och mötesspår vid flaskhalsar. Effektivare signal- och trafikledningssystem skulle också göra att fler tåg får plats på spåren.

Flera andra experter efterlyste tydligare politiska visioner.
– I Sverige fokuserar vi på analyser av samhällsekonomisk lönsamhet, tidsvinster och regionförstoring. I Spanien och Portugal säger de att de vill bygga ett järnvägssystem i världsklass och att de inte har råd att avstå, säger Gunnar Alexandersson, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

”Det behövs ny kapacitet”

När regeringen nyligen presenterade sin tolvårsplan för infrastruktursatsningar fanns inte någon höghastighetsbana med. Något som Miljöpartiets Karin Svensson Smith är kritisk till.
– Det behövs ny kapacitet mellan de stora städerna och det betyder nya spår. Då är det logiskt att bygga 2000-talets banor, för hög hastighet, och inte sådana som begränsar hastigheten, säger hon.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson förstår inte kritiken.
– Om vi hade lagt det i den nationella planen hade det inte funnits pengar till något annat. Nu går vi vidare med ytterligare en utredning för att se om det finns realistiska förutsättningar att gå vidare med höghastighetsbanan.