Drygt 50 miljarder euro ligger i potten. I Sverige är Volvo Technology det företag som kammar hem mest. ”EU-stödet ger oss stora möjligheter”.

Volvo Technology AB är största mottagaren av forskningsmedel från EU bland de svenska teknikföretagen. 

När halva tiden återstår av sjunde ramprogrammet ligger företaget högst upp på listan över dem som hittills kontrakterats mest EU-stöd.

I potten finns drygt 50 miljoner euro. Nyckeln till framgång för Volvos teknikbolag är att de redan i ett tidigt skede beslutade att långsiktigt delta aktivt i de europeiska forskningsprogrammen.
– EU-stödet ger oss stora möjligheter att samverka med andra aktörer, inte bara i Sverige utan även i Europa. säger Göran Wirmark, ansvarig för forskningssamverkan inom Volvo Technology.

Han menar också att samverkan med andra aktörer inte minst är viktig för att bygga långsiktig kompetens och utveckla en stark portfölj av forskningsprojekt.

När EU:s sjätte ramprogram för medel i syfte att stärka företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar avslutades 2006 låg Volvo Technology överst på tio-i-topplistan som det mest kontrakterade företaget.

På andra plats hamnade Ericsson AB och som trea Volvo Aero.Sjunde ramprogrammet påbörjades 2007 och sträcker sig fram till 2013 med en total budget på drygt 53 miljarder euro.

I oktober 2009 hade 18 procent av sjunde ramprogrammets totala budget beviljats för kontraktering. Där hamnar Ericsson AB, efter Volvos teknikbolag, och Saab på en tredjeplats.
– Enskilda program har hunnit olika långt i sina utlysningar vilket kan påverka deltagandet för olika aktörer. Det är alltså för tidigt att ännu kunna säga vilket företag som i slutändan får mest medel, säger Sandra Olivera, analytiker på Vinnova.

ICT-programmet har tilldelats största delen av Sjunde ramprogrammets totala budget, näst mest har programmet för hälsa fått följt av transport och nanoteknik.

Bland de små och medelstora företagen är det framför allt biotech- och IT-företag som är bra på att ta hem EU-medel via sjunde ramprogrammet Research for the Benefit of SMEs som har en budget på 1,34 miljarder euro.
– Hit vänder sig företag som inte själva har forskningskapacitet utan köper in det utifrån. Ett av kriterierna är att dessa företag dessutom måste ha ett samarbete med minst tre andra länder i Europa, säger Liselotte Forssell på Vinnova.

Krångel får företag att missa stöd

Svenska företag kan gå miste om stora belopp i EU-stöd och andra offentliga medel på grund av krånglig byråkrati.

Inom EU:s sjunde ramprogram för FoU och inriktningen ICT kommer 286 miljoner euro att delas ut till europeiska företag under 2010.

Det är ännu oklart hur många av de svenska teknikföretagen som kommer att konkurrera om pengarna. Lika oklart är hur många företag kommer att bli utan pengar genom att avstå.
– Det är framför allt små och medelstora företag som inte mäktar med att ta sig över den höga byråkratiska tröskeln av regler kring en ansökan om EU-stöd. Storföretagen däremot kan avsätta både tid och resurser och har därför större möjligheter att konkurrera om EU-bidragen, säger Henrik Dagmalm på GAEU Consulting som hjälper företag och myndigheter med ansökningar om EU-bidrag.

Under perioden 2007-2013 finns det totalt över 55 miljarder euro att söka i form av EU-bidrag, enbart inom FoU.

Vanligast är att teknikföretag söker stöd till olika FoU-projekt – från grundforskning till produktutveckling. Men det finns ett antal andra områden att söka bidrag inom.
– Det finns offentliga stöd att söka för företag som vill göra en förstudie av Kina eller etablera ett produktions- och tjänstesamarbete i Indien. Stödmöjligheterna finns för cirka 100 andra länder utanför EU, säger Henrik Dagmalm. mary örnborg